Annons

”Påvens ställning var stundom ifrågasatt”

Påven Franciskus i Malmö vid Sverigebesöket hösten 2016.
Påven Franciskus i Malmö vid Sverigebesöket hösten 2016. Foto: Emil Langvad/TT

”Inom katolska kyrkan, och i Vatikanstaten, är påven tydligen snudd på enväldig, åtminstone när han yttrar sig i religiösa frågor. Har det alltid varit så? Borde inte ett allmänt kyrkomöte med biskopar och ärkebiskopar ha haft större inflytande, i alla fall förr i tiden?”

Under strecket
Publicerad

Ordet ”enväldig” är inte helt korrekt att använda om påven, eftersom det implicerar att han har en maktposition – med allt vad det innebär av möjligheter att föra krig, sluta fred, diktera villkor för undersåtar, straffa folk, och så vidare – som påminner om forna dagars europeiska kungar och 1900-talets militärdiktatorer.

Däremot är det korrekt att hans ställning som katolska kyrkans överhuvud har stärkts successivt sedan 1400-talet. Dessförinnan var påvens ställning stundom ifrågasatt, och under vissa perioder gjorde man en uttrycklig poäng av att just det allmänna kyrkomötet hade överordnad auktoritet.

Annons
Annons
Annons