X
Annons
X

Påven överraskar i sitt kärleksbrev

I sin första encyklika, "Deus Caritas Est" (Gud är kärlek, 25 s), har påven Benedictus XVI skrivit om det mest centrala inom kristen tro: Gud och kärlek. Texten börjar med ett citat ur 1 Johannesbrevet: "Gud är kärlek, och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud i honom." Citatet är väl valt, för det tematiserar relationen mellan Gud och människor. Kärlekens gåva öppnar människan för en djupare verklighet. Kärleken är källan till erfarenheten av den andre och den radikalt andre - Gud. I kärleken upptäcker människan sin potential som människa.
Ur ett teologiskt perspektiv borde temat för påvens första rundbrev "till alla som tror på Jesus Kristus" därför knappast överraska. Men mot bakgrund av det katolska läroämbetets traditionella rädsla för människans sexualitet, av moraliserande behandling av kärlekens former och av misstänksamhet mot kroppen och dess plats i kärleken innehåller denna encyklika oväntade reflexioner.

Många kritiskt tänkande människor hade gett upp hoppet om en frigörande text som kunde lyfta blicken till trons centrala teman: den dynamiska relationen mellan Gud och människan, och hur denna relation skulle kunna tolkas och gestaltas i vår tid. Påvens encyklika handlar alltså inte om kondomer, om celibatskrav eller om hierarkiska försök att utöva makt över katolikernas intimsfär. I stället "vill han erbjuda" en diskussion om kärlekens enhet i Guds skapelse och människans frälsningshistoria samt en reflexion över kärlekens gärningar i kyrkan - förstådd här som en kärleksgemenskap.
I första delen av encyklikan överraskas läsaren av påvens syn på förhållandet mellan eros och kristen kärlek (agape). Benedictus betonar nämligen enheten mellan det kroppsliga, sexuella och känslotäta begäret för den andre (eros) och den andliga djuperfarenheten av den andre i den självöverstigande, givande kärleken (agape). I sitt uppfriskande bejakande av människans (och Guds!) eros är påven kritiskt medveten om antika, moderna och postmoderna försök att isolera sexualitet och gudomligförklara
eros. Men enligt biblisk tro är eros inte gud utan ingår i det bibliska guds- och människobegreppet som en väsentlig dimension. "Kärleken är en enda verklighet, men den har olika dimensioner - den ena eller den andra sidan kan träda fram vid olika tillfällen." Det är viktigt att motverka att dessa sidor åtskiljs från varandra.
Här finns inget försök att profilera kristen kärlek på bekostnad av den judiska kärlekserfarenheten. Snarare bejakar påven hela den bibliska kärlekstraditionen. Dessutom understryker han att Guds kärlek till sitt folk alltid är en samlande och förlåtande kärlek. Ur denna kärlek till människor flödar Guds kärleksgärning i Jesus Kristus, i hans liv, korsdöd och uppståndelse.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X