Annons

Patrik Gayer: Finland måste vädra ut KGB-informanterna

Vad säger det om den finländska demokratin att Urho Kekkonen, här på roddtur med Sveriges statsminister Tage Erlander 1967 i Harpsundsekan, genom en undantagslag kunde sitta som president i 26 år, frågar sig skribenten.
Vad säger det om den finländska demokratin att Urho Kekkonen, här på roddtur med Sveriges statsminister Tage Erlander 1967 i Harpsundsekan, genom en undantagslag kunde sitta som president i 26 år, frågar sig skribenten. Foto: Jan Collsjö / TT NYHETSBYRÅN

Efter Kalla krigets slut och Sovjetunionens kollaps gjorde många av de tidigare ockuperade central- och östeuropeiska länderna systematiskt upp med sin historia. Med så kallade lustrationslagar öppnade man upp vem som samarbetat med Stasi eller KGB. Det är dags att Finland gör detsamma, skriver Patrik Gayer.

Publicerad

I Finland hade vi inte det problemet. Vi lyckades bevara vår självständighet under Kalla kriget. Vi var redan ett utvecklat land med lång demokratierfarenhet i början av 1990-talet. Ja, eller var vi det? 1948 slöt vi Vänskaps-, samarbets- och biståndsavtalet (VSB) med Stalins Sovjetunion. Ett avtal som bland annat begränsade storleken på vår försvarsmakt.

Under hela Kalla kriget var Sovjetunionens inflytande över Finlands inrikespolitik omfattande. Innan regeringar bildades granskades sammansättningen med vår östra granne. Så vanligt var det att ledande politiker hade regelbundna möten på den sovjetiska ambassaden att gatan där ambassaden ligger i folkmun var synonym med ambassaden. Det var en självklarhet att vissa ärenden måste ”kollas med Fabriksgatan”.

Annons
Annons
Annons