Passera”Passera” kan vara årets bästa debut

Ruth Negga och Tessa Thompson i ”Passera”.
Ruth Negga och Tessa Thompson i ”Passera”. Foto: Netflix

Filmen ”Passera” lyckas, trots tung tematik, vara förrädiskt mjuk. SvD:s recensent Anna Hellsten ser en film som kan vara årets bästa debut – om den överlever Netflix-algoritmerna.

Under strecket
Publicerad
Annons

Manhattan vibrerar av högsommarhetta när Irene gör en utflykt söderut från hemmet i Harlem. Med nerböjt huvud och iförd sina finaste kläder går hon först in i en butik och frågar, förgäves, efter en ritbok till en av sina söner. När en vänlig taxichaufför föreslår att hon ska söka skugga på ett tjusigt hotell i närheten tvekar hon först – ett ställe för vita?

Men hettan är övermäktig och snart sitter Irene i hotellets salong och väntar på en meny när hon noterar att en kvinna sitter och stirrar på henne – kanske någon som vill få henne utkastad? Men så kommer kvinnan fram och visar sig vara Clare, Irenes ljushyade vän från förr som färgat håret platinablont. Irene är också förhållandevis ljushyad – just denna dag har hon rört sig i delar av stan förbehållna för vita – men det som för henne är en kort utflykt är för Clare normaltillståndet. Till och med hennes make (Alexander Skarsgård i en liten men intensivt obehaglig biroll) tror att hon är vit, och tur är det, eftersom han uttryckligen hatar svarta.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons