Recension

Adam’s lamentPärts klanger gör sig bäst i kyrkan

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Annons

”Hylla Gud, hela världen, spela och ära hans namn, ära honom med lovsång!”. Psaltaren är förebilden till kristen psalmtradition och fastän den också talar om harpa och cymbal var det den mänskliga rösten som blev kyrkans främsta instrument. Men sången i kyrkan kan se mycket olika ut ändå. Kören dominerar i vår tid.

Arvo Pärts senaste epos ”Adam’s lament” ägnas åt människans klagan över det förlorade paradiset. Pärts dova rundgångar kan kännas enahanda, å andra sidan förstår sig Pärt verkligen på kyrkomusik, och de medverkande baltiska körerna och orkestrarna förstår sig på Pärt. Hans musikteologi är ingen nyck eller resultatet av en enstaka beställning utan en grundläggande estetik. Den konstnärliga anlägenhetsgraden är hög.

Annons
Annons
Annons