Partiledare duckade frågan om diktatur

Det måste vara möjligt för väljarna att utkräva tydligare svar från ledarna för de största politiska partierna i landet om vad som utgör demokratins grunder och huruvida vapenexport bör regleras och i så fall på vilket sätt, skriver statsvetaren Pontus Wallin.

Under strecket
Publicerad

Partiledarna möttes i debatt i SVT:s Agenda i söndags.

Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT
Annons

I söndagens partiledardebatt uppstod en obekväm förvirring när den svenska demokratins främsta företrädare utmanades att definiera vad demokrati är och vad som kännetecknar demokratins motsats – diktatur. Flera av partiledarna tog sin tillflykt till den utredning som de hoppas ska kunna diktera svaren för dem. Problemet är att många ledande forskare under senare år har tvingats konstatera att etablerade föreställningar om diktaturer blivit inaktuella och att nya typer av auktoritarism och politiskt förtryck håller på att växa fram som ofta hamnar i gråzonen mellan demokrati och diktatur.

Det är nu etablerad kunskap att förekomsten av sådant som allmänna val, folklig representation, rättsväsende och skriven konstitution inte nödvändigtvis behöver betyda frånvaron av diktatur och politiskt förtryck. Auktoritära stater tycks göra mer eller mindre genuina försök att införa demokratiska styrformer i kombination med att de bibehåller en relativt hög grad av maktkoncentration och politiskt förtryck. Till och med införandet av öppna och fria val kan i vissa fall kombineras med näst intill ohotad politisk makt och brott mot mänskliga rättigheter.

Annons
Annons
Annons