Paris är fotostaden framför andra

Louis Daguerre, Boulevard du Temple, 1838.
Louis Daguerre, Boulevard du Temple, 1838.

Paris har varit ett centrum för fotografiet sedan dess födelse på 1820-talet. Lars O Ericsson skissar upp stadens fotohistoria och guidar till de bästa fotoscenerna i sin andra text om den franska metropolens konstscen.

Under strecket
Publicerad

Gerard Petrus Fieret, utan titel, ca 1965. Utställningen visas på Le Bal TOM 28 augusti.

Foto: Gerard P. Fieret, Le Bal/Gemeentemuseum Den Haag, courtesy Estate of Gerard Petrus Fieret

Félix Nadar, Sarah Bernhardt, 1865.

Josef Sudek, ”Rue de Prague”, 1924, ur utställningen ”Le monde à mon fenêtre”, visas på Jeu de Paume TOM 25 september.

Foto: Josef Sudek/Jeu de Paume

Joana Hadjithomas & Khalil Joreige, ur utställningen ”Se souvenir de la lumière”, visas på Jeu de Paume TOM 25 september.

Foto: Joana Hadjithomas & Khalil Joreige/Jeu de Paume/Sharjah Art Foundation

Marcel Gautherot, ur utställningen ”Brésil: tradition, invention”, visas på Maison Européenne de la Photographie TOM 28 augusti.

Foto: Marcel Gautherot/MEP

Christian Sardet et Les Macronautes, ”Méduse Oceania armata”, 2012, ur utställningen ”Le grand orchestre des animaux” på Fondation Cartier, visas TOM 8 januari 2017.

Foto: Noe Sardet/Fondation Cartier © Christian Sardet et Les Macronautes / Chroniques du Plancton

Seydou Keïta, ur utställningen på Grand Palais som visas TOM 11 juli.

Foto: Seydou Keïta/Grand Palais/Contemporary African Art Collection (CAAC)/The Pigozzi Collection.
Annons

Paris är fotografins huvudstad. Till att börja med var det här som fotografin uppfanns år 1839. I januari det året hade Louis Daguerre (1787-1851) tagit patent på sin daguerrotypi. Men istället för att slå mynt av sin uppfinning och bli omåttligt rik skänkte han patentet till franska staten. Han ville nämligen att fotografin skulle vara "allas egendom". Som tack gav franska staten honom en livränta. Daguerres metod blev också snabbt framgångsrik. Vem som helst kunde börja använda sig av den nya avbildningstekniken, utan att riskera vare sig patentintrång eller licensavgifter. Och denna demokratiska karaktär hos fotografin gjorde den snabbt populär både bland professionella och hos allmänheten. Redan kring 1850 fanns i Paris ett 60-tal fotoateljéer där man använde och utvecklade Daguerres metod. De flesta ägnade sig åt porträttfotografi, och åtskilliga porträttfotografer var kvinnor. Fotografin blev på bara några decennier en blomstrande småskalig hantverksindustri där det, förutom själva fotograferandet, arbetades med framkallning, kopiering, retuschering och inramning.

Paris är vidare fotografins huvudstad i kraft av att så många av fotografins ikoner varit verksamma här: Félix Nadar, Eugène Atget, André Kertész, Brassaï, Eduard Boubat, Henri Cartier-Bresson, Man Ray, Gisèle Freund, Robert Doisneau, för att nu bara nämna några av de mest kända. Åtskilliga av dessa har bildat "skola" och fått efterföljare världen över. Atgets bilder av det Paris som hotade att försvinna till följd av baron Haussmanns rivningsraseri under andra hälften av 1800-talet låg exempelvis till grund för dokumentärfotografins framväxt. Atget såg inte sina foton - han lär ha tagit ca 10 000 - som konst, utan som "dokument". Härav namnet dokumentärfotografi. Precis som inom bildkonstens område var inte så få av de stora parisiska fotograferna inte födda i Frankrike. Kertész och Brassaï var ungrare, Man Ray amerikan. Gisèle Freund var född i Tyskland. 1933 flydde hon undan nazisterna till Paris, där hon sedan bodde och verkade återstoden av sitt liv.

Annons
Annons
Annons