Annons

Johan Lagerkvist:Paraplyerna räcker inte mot högre makt

Det verkar osannolikt att Hongkong-demonstranternas rop på mer politisk självständighet kommer att hörsammas inom åskådlig framtid. Men de fredliga protesterna är troligen startskottet för en yngre generations intensifierade kamp om demokratin i Hongkong.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

I dag på Kinas nationaldag kan protesterna i Hongkong komma att ställas på sin spets.

Foto: TYRONE SIU/TT Bild 1 av 1

I dag på Kinas nationaldag kan protesterna i Hongkong komma att ställas på sin spets.

Foto: TYRONE SIU/TT Bild 1 av 1
I dag på Kinas nationaldag kan protesterna i Hongkong komma att ställas på sin spets.
I dag på Kinas nationaldag kan protesterna i Hongkong komma att ställas på sin spets. Foto: TYRONE SIU/TT

Efter att polisen hårdhänt gått fram med batonger och avlossat tårgasgranater mot unga demonstranter i Hongkong publicerades den 15 maj 1966 en varnande kommentar i Folkets Dagblad. Den bar rubriken ”De brittiska myndigheterna måste dra sig tillbaka från avgrundens rand”. De två somrarna 1966 och 1967 kom att bli några av de brutalaste i Hongkongs moderna historia. Den stora proletära kulturrevolutionen, som ordförande Mao hade lanserat i fastlands-Kina, inspirerade våldsamma vänsteraktivister till att intensifiera kampen mot den kapitalistiska brittiska kolonialmakten. I juli 1967 placerade de ut tusentals hemmagjorda bomber runt om i staden som lamslog ekonomi, näringsliv och vardagsrutiner för den stora majoriteten av vanliga Hongkongbor. Brittiska soldater genomsökte misstänkta byggnader och militärhelikoptrar svävade över hustaken i stadsdelen Central på Hongkongön. Den 19 juli ringlade aktivisterna ut taggtråd runt den 20 våningar höga byggnaden i Central som Folkrepubliken Kinas centralbank ägde.

Annons
Annons
Annons