Annons
X
Annons
X

Papperslösas skolgång ska säkras

Trots att reformen som ger ”papperslösa” barn rätt till skolgång träder i kraft nästa vecka har få kommuner förberett sig, visar vår granskning. Mer måste göras för att säkra undervisningen, skriver Ann-Marie Begler och Anna Sandell, Skolinspektionen.

BRÄNNPUNKT | FLYKTINGAR

Trots att systemet med asylsökande barns rätt till utbildning funnits i cirka 20 år saknas det tillförlitliga uppgifter om antalet asylsökande barn i varje kommun.
Ann-Marie Begler och Anna Sandell

Om några dagar, den 1 juli, får även så kallat papperslösa eller gömda barn rätt till skolgång i Sverige. Det är en reform som de flesta kommuner bejakar. Det visar en flygande inspektion av situationen för såväl så kallade papperslösa och gömda som asylsökande barn i samtliga kommuner som Skolinspektionen nyligen genomfört och som presenteras i dag.

Det är glädjande att så många kommuner är positiva till reformen. Men samtidigt tycks det råda förvirring och osäkerhet kring hur den ska genomföras. Många kommuner efterfrågar riktlinjer för hur de ska förhålla sig. En farhåga som signaleras är att skolan ska användas som plats för verkställande av avvisnings- eller utvisningsbeslut och kommuner har efterfrågat vilka skyldigheter den enskilda skolan har i en sådan situation.

Annons
X

Vi kan också konstatera att det bara är ett fåtal kommuner som gjort några särskilda förberedelser trots att reformen träder i kraft om en vecka. Många kommuner känner inte till om de har några gömda barn i kommunen vilket till viss del kan vara begripligt. Endast omkring 450 av de uppskattade 2000–4000 papperslösa och gömda barn som vistas i Sverige är kända av kommunerna i dag och deltar i utbildning. Hur möjligheterna för övriga kommer att utveckla sig nu när skolgång blir en rättighet återstår att se.

Kommunerna har sedan början av 1990-talet haft ansvar för att erbjuda asylsökande barn skolgång. Vår inspektion har även omfattat denna fråga.

Låt oss först konstatera hur avgörande möjligheten till utbildning är för en ung människa. Av det skälet har vi skolplikt för de barn som bor i Sverige och självklart är det lika viktigt för barn som kommer till vårt land och söker asyl att få kunskaper och utvecklas. För dessa barn tillkommer dessutom att de kanske inte har gått i skola under lång tid. De har på så sätt inte bara gått miste om den kunskapsutveckling skolan kan bidra med utan också möjligheten till sociala kontakter och integration i samhället.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    De svar vi fick inledningsvis i inspektionen gjorde oss förvånade. För trots att systemet med asylsökande barns rätt till utbildning funnits i cirka 20 år saknas det tillförlitliga uppgifter om antalet asylsökande barn i varje kommun. Det utgör ett stort hinder och stora planeringssvårigheter för kommunerna eftersom de inte kan veta om de har fullföljt sina uppgifter eller ej.

    Även om helt tillförlitliga siffror saknas vet vi att i år har hittills ungefär 1000 barn per månad ansökt om asyl och i början av april 2013 befann sig enligt Migrationsverket strax över 14000 asylsökande barn i Sveriges kommuner.

    Utifrån dessa siffror kan vi genom vår inspektion konstatera att många av de asylsökande barnen inte deltar i utbildning. Uppskattningsvis deltar 78 procent av barnen i grundskoleålder och 59 procent av dem i gymnasieålder.

    Överlag visar inspektionen att utbildningssituationen på flera sätt är sämre för asylsökande barn i gymnasieåldern än för dem i grundskoleålder. Att bara drygt hälften går i gymnasieskolan är oroande med tanke på att gymnasieutbildning är en grundsten till fortsatt utbildning eller arbete. Riskerna för ett långvarigt utanförskap för de unga som inte går i gymnasiet är överhängande.

    Det är inte heller bra att det är under hälften av barnen som får utbildning i samtliga grundskolans ämnen från start. Utifrån tidigare inspektioner vet vi att det ibland handlar om att barn med svåra upplevelser bakom sig behöver en successiv inskolning men det är inte alltid hela förklaringen. Flertalet av barnen går i skolan på heltid. Åtminstone i grundskolan. Det finns risk att inte alla som behöver, får det särskilda stöd de har rätt till. Det är lätt att inse att barn som kommer till Sverige har samma behov som barn som redan bor här. Därutöver har de i vissa fall ytterligare behov som de behöver få stöd för.

    För många barn kan asyltiden bli lång. Många gånger är det svårt at förutse hur lång den kommer att bli. Därför är det särskilt viktigt att skolgången fungerar redan från början. Lägg därtill att de kanske inte gått i skolan under lång tid innan de kommit till Sverige. De har kanske tvingats lämna invanda miljöer ett flertal gånger och gång på gång behövt anpassa sig till nya situationer. Av det skälet är det också viktigt att kommunerna vinnlägger sig om att ta reda på varje barns kunskapsnivå och tidigare historia så att undervisningen på bästa sätt kan anpassas efter deras behov. I inspektionen har vi sett att många barn per automatik placeras i speciella klasser och av tidigare erfarenhet vet vi att de tenderar att bli kvar i dessa klasser under lång tid utan individuell prövning. I stället bör de gå tillsammans med andra barn för att så snabbt som möjlig kunna komma in i det svenska samhället och lära sig svenska.

    Vår inspektion har visat att det finns mycket mer att göra i de ansvariga kommunerna för att säkra tillgången på god undervisning för såväl gömda som asylsökande barn. Samtidigt behöver förutsättningarna för kommunerna att uppfylla sina åtaganden bli bättre. Bland annat genom ytterligare stöd från Migrationsverket och genom att kommunerna kan tillförsäkras mer tillförlitlig information. Skolinspektionen kommer i en särskild granskning med start i höst att följa upp hur situationen och kvaliteten i undervisningen för nyanlända elever i skolan ter sig. Vi kommer även under kommande år att följa utvecklingen för de asylsökande och gömda barnen.

    ANN-MARIE BEGLER

    generaldirektör, Skolinspektionen

    ANNA SANDELL

    projektledare, Skolinspektionen

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X