Annons

Papperskonflikt utan synligt slut

Ett nej från finländska pappersförbundet var både väntat och överraskande.

Under strecket
Publicerad

KOMMENTAR | Nej till medlarbudet
Många bedömare hade trott (hoppats?) att när riksförlikningsmannen Juhani Salonius lägger sitt andra medlingsbud är han säker på att få ett slut på konflikten. Han vill inte misslyckas en gång till. Förra gången sa Pappers också nej medan arbetsgivarna accepterade. Samma sak den här gången.
Nej var ändå väntat eftersom slutstriden gäller principer och inte pengar. Enligt uppgift stupade medlingsbudet på rätten för arbetsgivarna att ta in under- entreprenörer för olika former av servicejobb. I dag går alla på Pappers (dyra) avtal.
Striden har också gällt möjligheten att köra pappersmaskinerna året runt, även midsommar och jul. Där verkar till slut arbetsgivarna fått sin vilja fram genom att öppna plånboken.

Möjligheten att ta in under- entreprenörer är ideologisk snarare än pekuniär. ”Ren klasskamp” som en hög finsk facklig företrädare anmärkte. Trots påtryckningar från LO att acceptera budet har Pappers inte givit vika.
Konflikten går snart in på sin sjunde vecka. Det
som började med en tredagarsstrejk i mitten av maj övergick sedan i en lockout från arbetsgivarnas sida. Drygt 24 000 anställda är direkt berörda i den finländska pappers- och skogsindustrin. Lika många är på väg att beröras när kemiska industrin och transportsektorn får permittera på grund av konflikten.
Redan nu trycks dagstidningarna på ryskt papper och finländarnas toalettpapper importeras från Sverige, Estland och Ryssland.
Den finländska skogsindustrin har uppskattningsvis redan förlorat 30 miljarder kronor i exportintäkter. Industrin står normalt för nästan en fjärdedel av de finländska exportinkomsterna.
Politikerna börjar bli nervösa för hur konflikten påverkar landets ekonomi. En procentenhet av landets sammanlagda bruttonationalprodukt kan gå förlorad i år, har ekonomiska bedömare räknat fram. Det skulle betyda att Finland hamnar på en BNP-tillväxt klart under 2 procent och inte längre är bäst bland euroländerna.
Konflikten kan bli mycket långvarig. Arbetsgivarna vill ha rätt att lägga ut
jobb på entreprenörer. De vill ha större flexibilitet och ökad lönsamhet. Facket vill inte ge efter och förlora makt.

Annons
Annons
Annons