Recension

Brighton RockPåkostat men misslyckat

YTLIGT. Nyinspelningen av Brighton Rock är påkostad och kärleksparet fint spelat. Men det är opersonligt berättat och filmen missar djupet i Graham Greenes roman.

Under strecket
Publicerad
Sam Riley och Andrea Riesborough som Pinkie och Rose på stranden i Brighton.

Sam Riley och Andrea Riesborough som Pinkie och Rose på stranden i Brighton.

Foto: PANVISION
Annons

Graham Greenes roman Brighton Rock är en av många 1900-talsromaner som inspirerats av filmen. Man kan se den som en fiffig sammansmältning av ovanlig gangsterintrig och ovanlig kärleksmelodram och med en spektakulär spelplats: badorten Brighton med sin enorma pir, en nöjespark på pålar, sin strandpromenad och sina lyxhotell – allt filmiska beståndsdelar.

Det är därför inte konstigt att boken blivit film några gånger, nu senast i regi av Rowan Joffe. Men där Greene använder filmmediet som utgångspunkt för att göra något mer än en film – en storslagen roman om det godas kamp mot det onda – förminskar den nya Brighton Rock inte bara sin romanförlaga utan också själva filmkonsten. Det hade gått att utnyttja filmens unika kvaliteter för att göra något annorlunda än romanen.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons