X
Annons
X
Recension

Brighton Rock Påkostat men misslyckat

YTLIGT. Nyinspelningen av Brighton Rock är påkostad och kärleksparet fint spelat. Men det är opersonligt berättat och filmen missar djupet i Graham Greenes roman.

Sam Riley och Andrea Riesborough som Pinkie och Rose på stranden i Brighton. Foto: PANVISION

Graham Greenes roman Brighton Rock är en av många 1900-talsromaner som inspirerats av filmen. Man kan se den som en fiffig sammansmältning av ovanlig gangsterintrig och ovanlig kärleksmelodram och med en spektakulär spelplats: badorten Brighton med sin enorma pir, en nöjespark på pålar, sin strandpromenad och sina lyxhotell – allt filmiska beståndsdelar.

Det är därför inte konstigt att boken blivit film några gånger, nu senast i regi av Rowan Joffe. Men där Greene använder filmmediet som utgångspunkt för att göra något mer än en film – en storslagen roman om det godas kamp mot det onda – förminskar den nya Brighton Rock inte bara sin romanförlaga utan också själva filmkonsten. Det hade gått att utnyttja filmens unika kvaliteter för att göra något annorlunda än romanen.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X