På språklig safari bland kvällskvistar och femsnår

Varje dag fram till jul skriver Sara Lövestam om språk i SvD. Illustration: Thomas Molén
Varje dag fram till jul skriver Sara Lövestam om språk i SvD. Illustration: Thomas Molén

När morgonkvisten och kvällskvisten hade växt till sig lite förvandlades de till ett helt snår. Kanske det som vi brukar tala om när vi säger ”femsnåret”.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Annons

Jag tycker att det känns så mysigt när någon vill ses vid femsnåret. Kanske är det min kärlek till naturen, kanske att ordet ”snår” för mina tankar till enrissnåret som det sjungs om på jul och midsommar. Julfirare går runt ett enerissnår, visarna tickar runt på en urtavla.

”Hur tycker du att femsnåret känns, jämfört med femtiden?” frågar jag min sambo.

Annons
Annons
Annons