Annons

Viola Bao:På spaning efter det oöversättbara

Genrebegreppet världslitteratur skulle lyfta den icke-västerländska litteraturen, men har i stället skapat likriktning och västcentrering. Litteraturvetaren Emily Apter slår ett slag för språkets gränser.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Chimamanda Ngozi Adichie är en av de författare vars böcker marknadsförts som världslitteratur.

Foto: MALIN HOELSTADBild 1 av 1

Chimamanda Ngozi Adichie är en av de författare vars böcker marknadsförts som världslitteratur.

Foto: MALIN HOELSTADBild 1 av 1
Chimamanda Ngozi Adichie är en av de författare vars böcker marknadsförts som världslitteratur.
Chimamanda Ngozi Adichie är en av de författare vars böcker marknadsförts som världslitteratur. Foto: MALIN HOELSTAD

Redan 1827 förkunnade Goethe den nationella litteraturens död och världslitteraturens uppgång som den nya tidens litteratur: ”Den nationella litteraturen är nu för tiden förlegad; vi står inför världslitteraturens epok, och alla måste sträva efter att påskynda dess ankomst.” Denna idé om Weltliteratur betecknade för Goethe ett transgressivt ideal: en litteratur som kunde tala till världens alla folk, färdas över jorden obegränsad av nationsgränser och språkbarriärer.

Annons
Annons
Annons