Tom Hedlund:På mjuka tassar in i människans historia

Kring katten har spunnits en rik myt- och symbolflora. Och hos människorna i Sverige under mer än tusen år har den gjort karriär: från nyttig och föraktad till onyttig och älskad. Gunnar Broberg har spanat efter kattens historia i allt från kyrkmålningar till barnböcker.

Under strecket
Publicerad

Märkvärdigt mycket av människans historia speglas i kattens.

Foto: Damian Dovarganes/AP
Annons

När Gud just hade skapat människan till sin avbild, välsignade han Adam och Eva med orden (1 Mos. 1:28): ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden.” Man måste väl säga att människan både lyckades föröka sig och lägga jorden under sig – det senare utan att alltid vara petig när det gäller metoderna.

Att människan har en obegränsad förmåga att mångdubbla sin rymliga moral syns inte minst när det gäller umgänget med djuren: kelar med missen hemmavid och gör plågsamma försök på hans artfränder på jobbet, blir tårögd inför den modiga lilla grisen på film och äter skinka med god aptit, vårdar omsorgsfullt sin springande kamrat så länge den springer fort nog, men skickar den sedan på en helvetesfärd till slakt flera hundra mil bort – listan kan göras hur lång som helst. Till alltför stor del är människans hantering av djuren en skräckskildring utan like, tvinnad av övertänkt och tanklöst djurplågeri.

Annons
Annons
Annons