På jakt efter en egen identitet

I Israel pågår ständigt debatten om judisk identitet och dess roll i samhället. För judar ute i världen är begreppen än mer flyktiga, och i sökandet efter en kulturell gemenskap finns risken att judisk identitet blir synonymt med nationalitet. Frågan är om det ens är önskvärt att skapa en definition och om inte svårigheten är en rikedom.

Under strecket
Publicerad
Annons

Den 14 maj i år var det som bekant 60 år sedan staten Israel bildades. Israeliska medborgare runtom i världen firade dock redan veckan dessförinnan eftersom de lever efter den hebreiska och inte den gregorianska kalendern. Betydde det samtidigt att icke-israeliska judar firade, och i så fall när? Måste en jude i diasporan nödvändigtvis känna band till Israel? Vad har Israel för betydelse för samtida judisk identitet och vad innebär det egentligen att vara icke-israelisk jude? Därom råder ingen enighet. ”En jude, två åsikter” lyder uttrycket. I Israel debatteras ständigt innebörden av judisk identitet och vilken roll judendomen bör spela i samhället, en debatt som inte förs med samma intensitet av judar utanför landets gränser. I boken Le Juif imaginaire (den ”inbillade” eller ”imaginära” juden, Éditions du Seuil, 215 s) av den kontroversielle franske filosofen Alain Finkielkraut finns om än inga svar så i varje fall en rik och personligt hållen diskussion kring samtida judisk diasporaidentitet och hur den kan påverkas av staten Israel.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons