Annons

På jakt efter bildningens rötter i USA och Tyskland

Vad är universitet egentligen bra för? Frågan kräver rikare diskussioner än de som erbjuds i Sverige. Tidskriften Respons bidrar till att höja blicken och vidga horisonterna, skriver Anders Burman efter att ha läst senaste numret.

Under strecket
Publicerad

Om humanistiska forskare tidigare brukade skriva digra monografier så förväntas de numera primärt publicera sig i starkt specialiserade engelskspråkiga tidskrifter. Det är den typen av publikationer som främst räknas i de ständiga rankningarna och de akademiska miljöernas satsningar på excellens. I ett system präglat av vetenskaplig specialisering, kontinuerliga utvärderingar och internationell konkurrens framstår den sammanhållna, långsamt tillkomna monografin som något av en anomali.

Trots det är det många akademiker som fortsätter att värna om inte bara det svenska språket utan också den traditionella monografigenren. Och glädjande nog finns sedan 2012 även en tidskrift, Respons, som till största delen består av recensioner av svensk humanistisk och samhällsvetenskaplig fackprosa, med betoning på just monografier. I regel är recensionerna dessutom skrivna av verksamma akademiker snarare än kulturjournalister. Tidskriften spelar på så sätt en tämligen marginaliserad men långt ifrån oviktig roll i såväl den akademiska som den litterära offentligheten. Den blandning av fördjupning och bredd som den lärda monografin inbjuder till tas här på allvar.

Annons
Annons
Annons