Annons
X
Annons
X

Övervakade elever är tryggare

KAMEROR I SKOLAN Nio av tio gymnasieelever skulle tillåta kameraöver­vakning på skoltid om hanteringen regleras. Även föräldrar är positiva till att elever filmas. Det visar en undersökning som Svenska Stöldskyddsföreningen låtit göra. Det är viktigt att inte tappa bort trygghetsaspekterna i integritetsskyddets namn, skriver Annika Brändström och Pia Lindström, SSF.

Kameraövervakning är en metod som i kombination med andra skyddsåtgärder kan skapa trygghet och förebygga brott. Användningen måste regleras så att övervakning alltid sker i ett uttalat syfte, att inspelat material används på ett korrekt sätt och att integritetsintrånget hos den enskilde står i rimlig proportion till de positiva trygghetseffekterna.

För att klarlägga attityder till kameraövervakning i skolan lät Svenska Stöldskyddsföreningen, SSF, undersökningsföretaget Demoskop genomföra en omfattande undersökning bland elever, föräldrar och rektorer i svenska gymnasieskolor i juni 2009.

Totalt genomfördes 300 intervjuer med rektorer, 1000 intervjuer med gymnasieelever i åldern 16–19 år samt 1000 intervjuer med föräldrar till gymnasieelever i samma ålder.

Annons
X

Resultaten av undersökningen visar att:

•70 procent av gymnasieeleverna tror att kameraövervakning skulle öka tryggheten i skolan.

•89 procent av gymnasieeleverna tror att det skulle förebygga skadegörelse i skolan.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    •Nio av tio gymnasieelever skulle tillåta kameraövervakning på den egna skolgården och på vissa platser inomhus i skolan, under förutsättning att de visste att materialet bara skulle användas om något allvarligt inträffat (stöld, skadegörelse, mobbning, våld eller narkotikalangning) och om det var en av skolan utsedd säkerhetsansvarig som fick tillgång till materialet.

    •70 procent av föräldrar till gymnasieelever skulle tillåta kameraövervakning på den egna arbetsplatsen under motsvarande förutsättningar.

    •Sju av tio gymnasieelever skulle till och med tillåta kameraövervakning inne i klassrummen.

    •Föräldrar till gymnasieelever har en mycket positiv inställning till övervakning, men de anser att skolorna ska vara tillståndspliktiga och beviljas tillstånd innan övervakningen påbörjas.

    •Sex av tio rektorer vill se att materialet sparas i en månad eller kortare, medan lika stor andel av elever och föräldrar kan tänka sig att materialet sparas tre månader eller längre.

    Antalet skolor som använder sig av kameraövervakning har ökat under de senaste åren. I oktober 2008 kom beslut från Datainspektionen om att sju skolor var tvungna att upphöra med den behandling av personuppgifter som skedde genom kameraövervakning inomhus. Datainspektionen ansåg inte att någon av skolorna kunde redovisa att övervakningen kunde anses proportionerlig i förhållande till intrånget i elevernas personliga integritet. Endast då övervakningen avsåg begränsade utrymmen där eleverna inte brukar umgås ansågs det tillåtet med kameraövervakning dagtid.

    Idag finns det två olika lagar att ta hänsyn till vid kameraövervakning, lagen om kameraövervakning (för allmänna platser, till exempel skolgårdar) och personuppgiftslagen (för icke allmänna platser, till exempel klassrum). Båda lagarna kräver att stor hänsyn tas till den enskildes integritet.

    Integritetsfrågorna är viktiga och bör diskuteras grundligt, men också balanseras mot trygghetsaspekterna. Den 1 oktober i år kommer ett betänkande om lagen om kameraövervakning, som bland annat ska överväga om det finns behov av ytterligare åtgärder för att stärka skyddet för enskildas integritet vid allmän kameraövervakning.

    Vår undersökning visar att inställningen till kameraövervakning i hög grad påverkas av hur materialet som spelas in hanteras och används. I det avseendet är dagens lagstiftning ganska otydlig när det gäller övervakning av icke allmänna platser, till exempel i skolor.

    Med tydliga regler för användningen av materialet skulle kameraövervakning kunna få positiva effekter utan någon stor upplevd integritetspåverkan. Ett trygghetsskapande, och i vissa fall även brottsförebyggande, syfte skulle då kunna uppnås. SSF:s förhoppning är att lagstiftarna tar hänsyn till efterbehandlingen av materialet för att minimera risken för integritetsintrång.

    Balansen mellan det allmänna intresset av trygghet och skyddandet av den enskildas integritet bör diskuteras. Den enskildes integritet ska värnas, men trygghetsaspekterna får inte tappas bort i integritetsskyddets namn, särskilt när de som kameraövervakas inte upplever intrånget som kränkande.

    ANNIKA BRÄNDSTRÖM

    vd, Svenska Stöldskyddsföreningen

    PIA LINDSTRÖM

    projektledare, Sv. Stöldskyddsföreningen

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X