Överlevande: Obama behöver inte be om ursäkt

Att vara överlevande efter atombomberna blev ett trauma i sig. Många förlorade sina nära och efter kriget blev de överlevande ofta utfrysta på grund av strålningen de utsatts för. SvD har pratat med japaner som minns tragedin – och berättar om det svåra liv som tog vid.

Under strecket
Publicerad
Annons

Keiko Ogura var åtta år den 6 augusti 1945. Hennes far hade ett varsel och lät henne inte gå till skolan den dagen. Strax efter klockan åtta på morgonen blev världen outhärdligt ljus och hon slogs till marken av ett fruktansvärt ljud. När hon vaknade var allt mörkt. Så småningom såg hon att de stora glasdörrar i familjens hus som hennes far var så stolt över bara bestod av skärvor, som diamanter. Det började regna. Hennes vita blus fick stora fläckar av de svarta regndropparna.

Keiko Ogura klättrade upp på en kulle. Hela staden var borta och människor med huden hängande i flagor vandrade omkring där. Hennes skola hade på ett ögonblick blivit en ruin. Hennes skolkamrater var döda.

Annons
Annons
Annons