Annons
X
Annons
X

”Övergångsåldern – inte så jobbig som man tror”

SVETTIGT VÄRRE. Det som orsakar klimakteriebesvär är en svajig termostat. Forskarna undersöker nu om endorfiner spelar roll och om man kan må bättre med avslappning, styrketräning eller akupunktur.

Men klimakteriet handlar inte bara om det biologiska utan även om hur det känns att ställa om sig till en ny tid i livet. Följ vår nya serie.

Övergången
Illustration: Berglins
Illustration: Berglins

ÖVERGÅNGEN – FÅ MAKT ÖVER KLIMAKTERIET | DEL 1

De enda symtom som har ett vetenskapligt bevisat samband med hormonomställningen i klimaktieriet är blodvallningar och svettningar. Punkt slut. Men det kan i sin tur leda till störd nattsömn. Och då kan man bli både retlig och deprimerad.

Sedan vet forskarna också att det är vanligare att få det jobbigt i övergångsåldern om man tidigare haft besvärliga menstruationer – och om ens mamma hade det svårt i klimakteriet.

Men hur många lider egentligen? Får alla besvär i övergångsåldern?

Annons
X

Så här ser det ut rent statistiskt: Att känna av vallningar under några år brukar hända minst hälften av alla kvinnor, men faktiskt inte alla. Majoriteten kommer till och med att blir förvånade över att det inte var så jobbigt som de befarade. Om man tar en grupp på fem yngre kvinnor kommer tre, fyra av dem att få vallningar och svettningar när mensen upphör. För minst en lär det kännas så jobbigt att hon vill ha behandling, medan den femte och sista aldrig kommer att märka någonting av sin övergångsålder över huvud taget. Så individuellt är det.

”Mycket i klimakterieprocessen påminner om morfinabstinens.”
Mats Hammar.

Skriv, manar kollegerna mig som är äldst och först ut på banan, skriv om klimakteriet – för vi vet så litet. Och det är inte konstigt. Forskningen är begränsad och det publiceras ständigt nya rön om vad som egentligen händer efter 40 års fertilitet och svängande östrogen- och progesteronnivåer.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Grundläggande händer följande: östrogenet sjunker och mängden hypofyshormoner höjs. När mensen upphör får många svettningar och blodvallningar – men sådana är lika vanliga hos män som får testosteronhämmande behandling för prostatacancer, har det visat sig.

    Men varför kommer termostaten i obalans just nu och inte i den lika hormonomvälvande puberteten? Varför märker var fjärde kvinna ingenting? Och hur kan några enstaka ha vallningar i 20-30 år fastän hormonnivåerna stabiliserats sedan länge?

    Mats Hammar, professor i obstetrik och gynekologi vid Hälsouniversitetet i Linköping, förklarar att regleringen av temperaturcentrum i hypotalamus förändras i övergångsåldern. Han har gjort flera forskningsstudier kring vad som händer bland annat i hjärnans termostat hos kvinnor i klimakteriet.

    – Vallningen beror på att hjärnan tillfälligt vill sänka den centrala kroppstemperaturen, förklarar han. Om termostaten ställs ned från normala 37 grader inombords till 36 grader – klart att du känner dig alldeles förskräckligt varm.

    [

    IDAGSIDANS AGNETA LAGERCRANTZ:
    **
    ”Mitt heta blodlösa liv”](http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/kropp-och-halsa/artikel_7744310.svd)
    **

    Blodvallningen brukar pågå någon minut, och sen börjar man svettas och känna sig överhettad på bröstet och överarmarna, i nacken, hårbotten och ansiktet. Det är så kroppen gör sig av med överskottsenergin.

    När temperaturen kryper tillbaka till det normala igen kan man ibland känna sig litet småruggig. Sen är allt som vanligt igen tills det kommer en ny värmeskjuts … Vad som åstadkommer den här svajigheten har Mats Hammar intresserat sig särskilt för. I sina forskningsstudier utgår han från det faktum att hjärnan i klimakteriet bildar mindre av betaendorfin – något som normalt stabiliserar termostaten.

    Symtomen jämför han till och med med dem som följer när missbrukare upphör med morfin. Även de får vallningar, blodtryckssvängningar, hjärtklappningar och oroskänslor. Ytterligare en likhet finns i oförklarliga muskelsmärtor.

    – Mycket i klimakterieprocessen påminner om morfinabstinens då termostaten också kommer i olag, säger Mats Hammar. Ingen forskargrupp har ännu kunnat bevisa det, men det finns kvinnor som just när de går över i menopaus får diffusa smärtor i muskulaturen. För en del försvinner smärtorna snabbt med östrogen.

    Hormonbehandling är ett av de stora forskningsfälten, och där har resultaten i högsta grad skiftat genom åren. Under slutet av 1990-talet använde nästan varannan kvinna i klimakteriet östrogen, i dag färre än var tionde. 2002 stoppades den breda östrogenbehandlingen i hela västvärlden efter nya analyser (av sammanlagt 16 000 kvinnor) som undersökte risken för allt från benskörhet och hjärtinfarkt till bröstcancer och blodproppar. Dittills hade man trott att östrogen var allmänt hälsofrämjande och minskade risken för hjärtinfarkt.

    De nya resultaten visade att det var tvärtom, särskilt hos kvinnor som började med hormonet efter 65 års ålder.

    – För den som just passerat menopaus verkar östrogen förhindra åderförkalkningssjukdomar. Och fler skulle nog må bättre med behandling, säger Mats Hammar.

    Sedan lägger han till att man alltid bör vara restriktiv med utskrivning eftersom östrogen visat sig ge en liten ökad risk för blodpropp, som ju spelar roll för infarkter. Hormonet ökar också risken något för bröstcancer, alltså bör man vara försiktig om flera i familjen – som ens mamma, moster och syster – haft det.

    LÄS MER:
    8 fakta om övergångsåldern

    En hel del forskning pågår nu för att hitta alternativa behandlingar till östrogen, och Mats Hammar och hans kolleger har tagit fasta just på den roll som betaendorfinet tycks spela. Alldeles nyligen fick en forskargrupp vid kvinnokliniken vid Hälsouniversitetet i Linköping sina resultat publicerade i den amerikanska tidskriften Menopause – om hur en tolvveckorskurs i grupp för att lära sig djupavslappning fungerar mot svettningar och vallningar jämfört med kvinnor som inte fick någon behandling alls.

    För de kvinnor som lärde sig djupavslappning minskade övergångsbesvären till hälften, med färre och mindre intensiva vallningar varje dygn. Effekten kvarstod även tre månader efter kursens slut. Tidigare forskning visar att akupunktur och fysisk träning med minst tre pass i veckan också minskar besvären.

    – Då handlar det troligen om att styrketräna, säger Mats Hammar, att hålla igång de stora muskelgrupperna. Det skickar signaler upp till hjärnan som ökar sin bildning av endorfinerna. Sådan träning är också bra för hjärtat och mot benskörhet – och kan alltså minska besvären i klimakteriet.

    Alla artiklar i serien om klimakteriet

    En kvinna har 500 ägglossningar

    Ägganlag: Flickfostrens förråd på sju miljoner folliklar minskar till två miljoner fram till födseln. I puberteten, då hormonbildningen startar, finns bara 400 000 ägganlag kvar. De ska räcka fram till menopausen och några år till.

    Ägglossning: cirka 500 under en kvinnas liv, räknat på 40 års menstruationer med

    avbrott för graviditeter, amningar, kanske något missfall och någon abort.

    Överskottet: De ägganlag som inte stimuleras av hjärnan för att

    utvecklas till äggceller tillbakabildas.

    P-piller, graviditeter och amning förhindrar också att äggceller bildas.

    Annons
    Annons
    X

    Illustration: Berglins

    Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X