Annons

Oväntade effekten av klimathotet: Himlen faller

Jorden snurrar långsammare och Nordpolen närmar sig England. När klimatet förändras påverkas jorden på flera oväntade sätt.

Under strecket
Publicerad
Foto: Johan Nilsson/TT Bild 1 av 1

1 / 4

Himlen krymper

Foto: Johan Nilsson/TT

I takt med att den globala uppvärmningen fortgår faller himlen nedåt. Kanske låter det konstigt, men självklart finns det en förklaring.

Enligt Erik Kjellström, klimatforskare vid SMHI, går det till ungefär så här:

Klimatförändringarna gör att troposfären (de lägsta 8–18 kilometerna) värms upp. Samtidigt kyls stratosfären (som ligger upp till cirka 50 km höjd) och mesosfären (upp till 80–100 km) av.

– Avkylningen av de högre lagren i atmosfären gör att densiteten ökar något där. Ytor med samma lufttryck hamnar därför något längre ner – luften tar alltså inte lika mycket plats som den gjorde när den var varmare.

Resultatet blir att ”himlen” på 80 kilometers höjd hamnar lite längre ner:

– Beroende på hur stora temperaturändringar vi pratar om kan det handla om ett par hundra meter till någon eller ett par kilometer, säger Erik Kjellström.

Annons
Annons
Foto: Tore Meek/TTBild 1 av 1

2 / 4

Nordpolen närmar sig England

Foto: Tore Meek/TT

När människans aktivitet gör att isar smälter och grundvatten på jorden omfördelas så kommer rotationspolerna (den öst-västliga placeringen av de geografiska polerna) att förskjutas.

Att jorden tiltar och rör sig hör till det normala. Under det senaste seklet har det handlat om några centimeter per år, i huvudsaklig riktning mot Kanada. Men sedan år 2000 har ett skifte skett. Nu rör sig polen i stället österut mot Greenwich i England – med hela tio centimeter per år, enligt en studie som i fjol presenterades i Science Advances.

En sån utveckling skulle göra Nordeuropa kallare och Kanada varmare.

Det här skulle bland annat kunna påverka isens utbredning. I dag ligger den geografiska nordpolen i havet, medan sydpolen ligger på en kontinent.

– Landis, som på Antarktis, är betydligt mer stabil än havsisen som är vanlig vid Nordpolen. Om det förhållandet ändras kan det få enorma konsekvenser för utbredningen av isar, säger Börje Dahrén, doktor i geologi vid Uppsala universitet.

Nordpolen skulle alltså – i teorin – kunna få mer is (beroende på hur klimatet förändras), enligt Dahrén. Och även vi i Sverige skulle påverkas:

– En sån utveckling skulle göra Nordeuropa kallare och Kanada varmare, säger Börje Dahrén.

Annons
Annons
Foto: Apollo 8/NASABild 1 av 1

3 / 4

Jorden snurrar långsammare

Foto: Apollo 8/NASA

Ju mer is som smälter på jorden, desto långsammare kommer klotet att snurra. Förklaringen ligger i att massa omfördelas.

Erik Kjellström, klimatforskare vid SMHI, jämför med en isdansös:

– Isarna på Antarktis och Grönland ligger nära polerna, alltså nära jordens rotationsaxel. När den smälter flyttas massan längre ut. Jorden kommer då att snurra långsammare – ungefär som konståkaren som håller ut sina armar, säger han till SvD.

Så särskilt tydligt är det dock inte för oss människor:

– Under 1900-talet har jordrotationens längd förändrats med någon tusendels sekund. Det rör sig om otroligt lite, även om det är mätbart.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

4 / 4

Fler vulkanutbrott

Vulkanutbrott blir verklighet till följd av olika processer i jordens inre. Ett sätt handlar, förenklat, om tryckavlastning.

Forskare brukar jämföra det med kokande vatten. Vid havsnivå övergår vatten i gasform när temperaturen når 100 grader. Men befinner du dig på Mount Everest där trycket är mycket lägre räcker det med 71 grader.

Samma sak gäller jordens mantel (ett lager av het, mjuk sten som jordskorpan vilar på):

– När tyngden av de smältande glaciärerna försvinner kommer manteln att smälta vid lägre temperaturer. På Island tror man till exempel att det kommer att bli märkbart mer vulkanism, säger Börje Dahrén, doktor i geologi vid Uppsala universitet.

Konsekvenserna av smältande isar kommer att påverka manteln allt mer – under lång tid framöver.

Processerna mot ökad aktivitet på vulkanön har redan inletts, och enligt Dahrén kommer det att märkas allt mer redan de närmaste decennierna.

– På Island spekuleras det om ett extra vulkanutbrott vart femte till tionde år. Konsekvenserna av smältande isar kommer att påverka manteln allt mer – under lång tid framöver.

Även på Antarktis förväntas vulkanismen öka. Och där kan det dessutom få större, indirekta effekter.

En är att vulkanutbrott under isen kan påskynda avsmältningen. En annan rör partiklarna som kommer ur vulkanen. Om askan lägger sig som ett lager i luften kan det göra att jorden temporärt kyls ned. Lägger den sig på isen kan avsmältningen gå fortare eftersom ytan blivit mörkare.

Klimatkollen med Jenny Stiernstedtsvd.se
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons