Annons

Ovanlig dom mot psalmsångare

Fem av de psalmsångare som genomförde en sittblockad under nazistiska Svenskarnas partis demonstration i Jönköping döms för ohörsamhet mot ordningsmakten. Men på grund av omständigheterna slipper de straff.

– Det är en väldigt ovanlig dom, säger Mårten Schultz, professor i civilrätt.

Publicerad

När nazistiska Svenskarnas parti demonstrerade i Jönköping på första maj i år genomfördes en rad olika manifestationer mot partiet. Efter en gudstjänst utanför Sofiakyrkan tog sig omkring tio av deltagarna till en korsning där Svenskarnas partis demonstrationståg skulle passera. Där satte de sig för att blockera vägen och sjunga psalmer, tills polisen släpade bort dem.

Tidigare har några av dem dömts till bötesstraff för ohörsamhet mot ordningsmakten. På onsdagen dömdes ytterligare fem för samma brott – men befriades helt från straffpåföljd.

Tingsrätten motiverar beslutet med att de tilltalades agerande ”har motiverats av ett ställningstagande mot åskådningar och värderingar som är oförenliga med ett demokratiskt samhälle”, samt att psalmsångarna inte uppträtt ordningsstörande.

Annons

Att personer som begått brott slipper straff – så kallad påföljdseftergift – är mycket ovanligt, enligt Mårten Schultz, professor i civilrätt och SvD:s juridiske kommentator.

– Det är en säkerhetsventil som är tänkt att användas mycket restriktivt, och används mycket restriktivt. Det är i princip otänkbart vid riktigt allvarliga brott, säger han.

De omständigheter som kan ligga till grund för att slippa straff kan vara att brottslingen själv skadats svårt vid brottet eller att hen är väldigt gammal.

– Här menar man att gärningen är motiverad av en stark uppfattning om att nazisternas uppfattning på ett fundamentalt plan är odemokratiskt, och att det helt enkelt inte skulle vara rimligt att straffa de tilltalade, säger Mårten Schultz.

Han menar att domen är kontroversiell eftersom regeln om påföljdseftergift ska användas väldigt restriktivt.

– Men personligen tycker jag att domen är sympatisk. Tingsrätten har på ett empatiskt sätt satt sig in i de tilltalades situation.

Det låter mer som en filosofisk fråga än en rättslig fråga att bedöma om straff är rimligt för ett brott eller inte?

– Det är i grund och botten en djupt filosofisk fråga. Det handlar om att bestraffa människan eller handlingen. Huvudsakligen bestraffar vi handlingen i Sverige, men så finns det den här regeln om påföljdseftergift, säger Mårten Schultz.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons