Otur blev idéhistorikers lycka

Egentligen skulle hon ha blivit svensklärare i Tallinn, men språkstudierna väckte i stället ett intresse för svensk historia. Och det var nog tur. För nu tilldelas idéhistorikern Kristiina Savin Cliopriset för sin avhandling ”Fortunas klädnader”, om lycka och olycka före upplysningen.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Kristiina Savin, årets Cliopristagare.

Kristiina Savin, årets Cliopristagare.

Foto: DAN HANSSON
Annons

Vi vandrar trappstegefter trappsteg uppåt i ett rött torn på Humanistiskt centrum i Engelska parken. Till slut når vi en låst dörr med en skylt på: ”Institutionen för idé- och lärdomshistoria. Den slutna avdelningen”.

Men Kristiina Savin har nyckel till denna avdelning och vi enas om att den nog har fått sitt namn lite skämtsamt. Hon öppnar och framför oss har vi ytterligare trappor – en brant spiraltrappa av metall – att stiga uppför innan vi når hennes arbetsrum, högst upp i tornet. Här har hon just installerat sig som gästforskare i idéhistoria, inbjuden av Uppsala universitet. Hon ser det som en fantastisk möjlighet att få forska på heltid och har därför tillfälligt lämnat ett annat klassiskt lärdomssäte, Lunds universitet, där hon annars hör hemma och arbetar som universitetslärare.

Annons
Annons
Annons