X
Annons
X
Recension

Om skönhet Osnyggasanningar om skönhet

Premium

Två konstkritiker med olika förhållningssätt till det sköna står i fokus för Zadie Smiths skarpa och engagerade satir. Trots att hon skiftat miljö och tematik finns grundfrågan om identet kvar. En lysande roman, konstaterar Magnus Eriksson.

Det klassiska måleriet ger en brännpunkt i Zadie Smiths nya roman Om skönhet. Hon skriver om två rivaliserande konsthistoriker, den vite britten Howard Belsey och den till engelska traditioner överanpassade, konservative karibiern Monty Kipps. Båda är experter på Rembrandt, men Monty Kipps har dessutom en privat samling av haitisk konst.
De två är varandras motpoler i det mesta. Bakom Professor Kipps anar man en lätt förklädd Sir Vidya, medan Belsey gjort karriär på en lagom mondän mix av kritisk teori och dekonstruktivism. Monty Kipps älskar skönheten, Howard Belsey söker avslöja den som hegemoniskt förtryck. Han har inte heller någon sympati för en romantisk genikult, annat än möjligen kulten av Foucault.

Båda är britter, men verksamma vid ett traditionstyngt college utanför Boston. De avskyr varandra. Monty Kipps avskyr dessutom alla former av politisk korrekthet. Han kämpar mot den positiva
särbehandlingen. Den baseras på offermyter som tar ifrån individen hennes eget ansvar. Han ogillar homosexuella, och hans konstsamling ifrågasätts av haitiska aktivister. Han sägs ha lurat fattiga målare, och aktivisterna vill återföra samlingen till folket.
Motsättningen förstärks på det personliga planet när Howard Belseys äldste son Jerome inte blott har oförskämdheten att bli kristen, han faller dessutom för Monty Kipps dotter Victoria och ser familjen Kipps som en förebild i fråga om övertygelse och moral.
Motsättningen blir inte mindre när Victoria förför den blott alltför villige Howard och sedan snor Howards dotter Zoras tilltänkte pojkvän. Men mellan fruarna växer vänskapen, trots deras skilda ideologier och makarnas klubb för inbördes förakt.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X