Annons

Osäkerheten lockar i Tapaninens poesidebut

Under strecket
Publicerad

Maria Tapaninen Vid lärkvatten 134 s. Wahlström & Widstrand. Ca 205:- I en avlägsen och sällsam provins utspelar sig Maria Tapaninens poetiska berättelse Vid lärkvatten. Men det är inte någon mytisk plats. Den låter sig lokaliseras, till en gränstrakt mellan Finland och Ryssland. Historien kan till och med dateras, till sent 50-tal, med hjälp av rymdhunden Lajka. Sällsamheten återfinns främst i Tapaninens sätt att skriva denna trakt och de sju systrar som vindsnabbt, likt de återkommande fåglarna, rör sig över marker och vatten, mellan hus och kyrka, mellan barnslig lek och uppblossande begär. Genom subtila medel framkallas kontraster och förskjutningar, som får den realistiska bilden av världen att veckas. Framför allt är det kontrasten mellan två sätt att beskriva som fångar uppmärksamheten. I fokus för skildringen står sjön, lärkvattnet, och de hemligheter den kanske besitter. I upptakten närmar sig dikterna föremålet med faktamässiga rader, klart lysande och lakoniska utsagor, som saxade ur en uppslagsbok: ”Sjön har glacialt ursprung.”

Men sakteliga flätas de sju systrarnas erfarenheter in, liksom mikrohistorier, detaljerade och besynnerliga anekdoter: om farbrorn som skulle gå till byn efter insulin men försvann till huvudstaden och reste jorden runt; om den elaka tanten som bar en väska på huvudet; om de dansande ryssarna (fienden) i skogen; om besökarna som inte kan se vad systrarna ser - fyra ugglor sittande på komposthögen. Men det är inte så enkelt, att ett distanserat utifrånperspektiv - vetandet om naturen - ersätts med en sannare personlig erfarenhet, ett inifrånperspektiv. Tapaninen växlar mellan de två utsiktspunkterna, boken igenom, vilket skapar en säregen skiftning.

Annons
Annons
Annons