Annons

Orimligt att veto får avgöra

Säkerhetsrådets misslyckande i Syrienfrågan visar att det är långt kvar tills R2P (skyldighet att skydda) blir en etablerad princip i folkrätten. Det är lätt att fördöma Ryssland och Kina. Men kritiken är delvis felriktad, skriver Said Mahmoudi, professor i internationell rätt.

Under strecket
Publicerad

Regimkritiker protesterar i Idlib, Syrien. Omvärlden har, enligt professor Said Mahmoudi, nu två uppgifter: att skydda Syriens civilbefolkning och se till att de som gör sig skyldiga till brott mot mänskligheten ställs till svars.

Foto: AP Bild 1 av 1

Regimkritiker protesterar i Idlib, Syrien. Omvärlden har, enligt professor Said Mahmoudi, nu två uppgifter: att skydda Syriens civilbefolkning och se till att de som gör sig skyldiga till brott mot mänskligheten ställs till svars.

Foto: AP Bild 1 av 1
Regimkritiker protesterar i Idlib, Syrien. Omvärlden har, enligt professor Said Mahmoudi, nu två uppgifter: att skydda Syriens civilbefolkning och se till att de som gör sig skyldiga till brott mot mänskligheten ställs till svars.
Regimkritiker protesterar i Idlib, Syrien. Omvärlden har, enligt professor Said Mahmoudi, nu två uppgifter: att skydda Syriens civilbefolkning och se till att de som gör sig skyldiga till brott mot mänskligheten ställs till svars. Foto: AP

Rysslands och Kinas veto mot en säkerhetsrådsresolution om sanktioner mot Syrien var inte oväntat, men onekligen en stor besvikelse för de flesta bedömare. Alla permanenta medlemmar i säkerhetsrådet har använt sig av vetorätten vid åtskilliga tillfällen. Men ett veto mot ett förslag som syftar till att skydda en utsatt civilbefolkning är alltid upprörande.

Annons
Annons
Annons