Annons

”Orealistiska planer på förvar av kärnbränsle”

Kärnkraften ter sig i flera avseenden som den ”uppenbara lösningen” fram till den dag då förnybara energikällor kan användas mer effektivt. Men när vi nu är på väg att sänka ner kärnavfallet i berggrunden är frågan är om vi inte stirrar oss blinda på teknik och underskattar den långsiktiga politiska osäkerheten, skriver Sten Widmalm, professor i statsvetenskap.

Publicerad
Forsmarks kärnkraftverk.
Forsmarks kärnkraftverk. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Klimatfrågan har återigen fått sin rättmätiga aktualitet, men debatterna före och efter valet har handlat påfallande lite om en mycket stor elefant i rummet – kärnkraften. När Ulf Kristersson nu aviserat att Moderaterna sannolikt är på väg att lämna energiöverenskommelsen från 2016 så väcker det liv i debatten om den framtida energiförsörjningen. Han menar att avvecklingen av fossila bränslen måste bygga på fortsatt användning av kärnkraft – och det kräver utbyggnad av den, inte avveckling. Energiöverenskommelsen som den formulerades 2016 innebär bland annat att Sverige elproduktion 2040 helt ska bygga på förnybar energi. Januariuppgörelsen mellan S, MP, L och C, innebär dessutom att försäljningen av fossilbränsledrivna fordon förbjuds från 2030. Men energiöverenskommelsen tycks tolkas olika vad gäller kärnkraftens framtid. Följande sammanhängande frågor behöver uppenbarligen tas upp för behandling – och de inrymmer inte bara tekniska utan även betydande politiska dimensioner: ska vi fortsätta med kärnkraften? Ska den avvecklas, eller byggas ut? Och vad ska vi göra med kärnbränsleavfallet?

Forsmarks kärnkraftverk.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 2

Sten Widmalm.

Foto: Mikael Wallerstedt/Uppsala universitet Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons