Annons

Mikael Parkvall:Ordklassen som svenskan saknar

Vid språkstudier talar vi ofta om de nio ordklasserna – men i vissa språk har man såväl färre som fler ordklasser än så.
Vid språkstudier talar vi ofta om de nio ordklasserna – men i vissa språk har man såväl färre som fler ordklasser än så. Foto: Patrick Seeger/TT

Pronomen vet vi ju vad det är, fast hur är det med proverb? Den ordklassen saknar vi, men den finns i vissa utomeuropeiska språk – vilket visar att de klassiska indelningarna inte är av Gud givna.

Under strecket
Publicerad

De flesta av oss har i skolan fått lära oss att skilja på ungefär nio ordklasser. Dessa är nedärvda från antiken, och ibland behandlas de som om de också vore nedärvda från någon högre makt. I själva verket kan man hävda att de fungerar lite halvdant för modern svenska, och de representerar inte ens den enda möjliga analysen för latin eller klassisk grekiska.

Andra indelningar är alltså möjliga, och man kan förvåna mången europé genom att påpeka att det är fullt normalt för ett språk att inte ha adjektiv. ”Adjektiven sist oss lär, hurudana saker är”, brukar det ju heta, så hur kan man säga ”Huset är stort” utan adjektiv? Svaret är att samma effekt ju uppnås genom ”Huset storar” (verb) eller ”Huset har storhet” (substantiv). Vilka kategorier som behövs för att beskriva ett språk skiljer sig alltså från det ena fallet till det andra. Hur folk pratar står inte i lingvistens makt att påverka, men vilka verktyg pratet analyseras med, det kan vi välja själva.

Annons
Annons
Annons