Annons

Orden som ger vinet smak

Foto: Emma-Sofia Olsson

Blir du sugen på att dricka ett vin som enligt beskrivningen smakar ”tobak, blyerts, ceder, stall och multna löv”? Måns Wadensjö går igenom smakbeskrivningarnas svårgenomträngliga djungel.

Under strecket
Publicerad
Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 1 av 7

"Multna löv"

Foto: Emma-Sofia Bild 2 av 7

"Citrus"

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 3 av 7

"Stall"

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 4 av 7

"Blyerts"

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 5 av 7
Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 6 av 7
Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 7 av 7

En gång i tiden, när jag jobbade på Systembolaget, var jag med om mina första vinprovningar. De gånger vi hade provning i butiken var det alltid i fikarummet i källaren, och alltid samma tid: klockan halv tio på fredagsmorgnar, mellan veckomötet och att vi öppnade butiken. Under hela mötet stod sex upphällda vinglas, en spottkopp och ett vitt papper på bordet framför var och en. Jag behöver kanske inte säga att det kändes konstigt att prova viner i den miljön, vid den tiden på morgonen, och efteråt delade de som hade med sig ut tuggummin till alla som ville ha. En del hade till och med tandkräm och borste i sina skåp.

Den morgon jag tänker på nu var det champagneprovning. Det var ovanligt, stämningen var ganska hög och det var som alltid de mest rutinerade som hade ordet: ”Oj, den här verkligen osar av bokna äpplen”, sade K – med tjugo år i branschen bakom sig – när han luktade på det första bubblet. Jag var helt ny, och vet faktiskt fortfarande inte riktigt vad ett ”boket” äpple är för någonting, men i samma ögonblick han sade det kände jag genast doften av en kasse höstäpplen i näsan.

Annons
Annons
Annons