Annons
X
Annons
X

”Ord kan ge fördjupad förståelse av musiken”

Varför skulle det vara skadligt att beskriva och analysera ett musikstycke på samma sätt som en låttext, en dikt eller en roman? Det frågar sig musikkritikern Tobias Lund efter att ha läst Sofia Lilly Jönssons artikel ”Hur ser det ut när man skriver om musiken?”.

Musikveckan med SvD
Foto: IBL

Kulturdebatt

I höstas fick en ny skiva med musik av den länge bortglömda Amanda Maier (1853–1894) många lovord i svensk press. Kritiker gladdes över Maiers musik, men motiverade knappast sin glädje genom någon verklig kritik av själva kompositionerna. I min egen recension i Sydsvenskan (5/11) beklagade jag mig litet över detta och påstod att det rör sig om en vanlig brist i musikkritiken.

Nyligen tog Sofia Lilly Jönsson upp min kastade handske i en intressant artikel här i Svenska Dagbladet (13/1). Skulle det verkligen tillföra något till musiklivet om kritiker började göra mer utförliga beskrivningar och analyser av kompositioner, frågar hon sig. Det långa svaret har att göra med kritikens roll i kulturlivet över huvud taget, men det korta svaret är förstås ja. Ord kan öppna dörrar till fördjupad förståelse av ett musikstycke – men de kan också ge sken av att inga sådana dörrar finns. Vad man än skriver om musik så bidrar det till att forma allmänna föreställningar. Som musikkritiker vill jag sprida föreställningen att kompositioner är värda att tränga in i. För det är de ju ofta.

Jönsson förbinder mitt sätt att skriva om Maiers pianokvartett med det faktum att jag inte bara är musikkritiker utan också musikvetare.

Annons
X

Jönsson förbinder mitt sätt att skriva om Maiers pianokvartett med det faktum att jag inte bara är musikkritiker utan också musikvetare, och hon varnar för två musikvetenskapliga sätt att ta sig an musiken. Det rör sig om två ytterligheter som få forskare strävar efter. Å ena sidan en närsynt teknisk beskrivning av vad som sker från takt till takt, å andra sidan långtgående hermeneutisk tolkning som tillskriver musiken betydelser men som egentligen säger mindre om musiken än om den som tolkar.

Kanske som ett försök att röja en väg mellan dessa ytterligheter avslutar Jönsson sin artikel med ett slags rapporter från sitt lyssnande på fiolkonserter av Ylva Skog och Anders Nilsson. Som musikalisk stream of consciousness är rapporterna läsvärda. Som kritik är de otillfredsställande, eftersom de inte leder till några slutsatser. Men det finns förstås många andra mellanvägar att gå, upptrampade sedan lång tid av både forskare och kritiker. En av vägarna beträder Jönsson i sin fina understreckare om Leonard Cohens låt ”Hallelujah” (11/11).

Medan hon i krönikan varnar för analys som för bort från själva konstverket tolkar hon ”Hallelujah” just med den metoden. Med säkra steg kliver hon iväg från låten till relevanta ställen i Bibeln, men hon återvänder alltid, och när jag lyssnar efter att ha läst gör jag det på ett nytt sätt. Inte mer distanserat utan tvärtom närmare, mer intensivt. Med sina utflykter har hon hjälpt mig att komma låten närmare. Hon har beskrivit, tolkat och värderat. Det är gammalt gott kritikerhantverk.

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Hon har beskrivit, tolkat och värderat. Det är gammalt gott kritikerhantverk.

    Det var ungefär så där jag försökte behandla Maiers pianokvartett. Skillnaden är förstås att artikeln om ”Hallelujah” är en analys av Cohens text, inte av hans musik. Men varför skulle det vara skadligt att beskriva och analysera ett musikstycke på samma sätt som en låttext, en dikt eller en roman?

    När det gäller Maiers pianokvartett anger Jönsson ett särskilt skäl för att skriva om annat än själva kompositionerna: det finns ett levnadsöde att berätta. Och ja, det finns det. Men det händer så lätt att musik av 1800-talets kvinnor förblir okommenterad just därför att det finns historier att berätta. De historierna är viktiga, men nog visar vi också dessa mer eller mindre motarbetade kompositörer respekt genom att noga lyssna på – och skriva om – vad det är som sker i deras kompositioner.

    Tobias Lund

    musik@svd.se

    Annons
    Annons
    X
    Foto: IBL Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X