Recension

Apokalypsens gosiga mörkerOptimistens revansch

MILJÖLARM Noshörningen vandrar fortfarande på vår jord, trots att vi för 30 år sedan fick höra att de snart skulle vara borta. Fredrik Sjöberg har läst en utmanande bok om katastrofberättelser som slog fel.

Under strecket
Publicerad
En vit noshörning på bete i Nakurusjön i Kenya.

En vit noshörning på bete i Nakurusjön i Kenya.

Foto: ANTONY NJUGUNA/REUTERS
Annons

När journalisten
Anders Bolling en vacker dag skulle röja på vinden i sitt föräldrahem, hittade han en kartong läroböcker från sin skoltid på 1970-talet. Sopor, tänker han, men bläddrar lika fullt en stund, på måfå. Och så går det som det brukar på vindskontor, han blir sittande, drabbad av minnen.

Det såg mörkt ut på den tiden. Världens befolkning ökade okontrollerat, råvaror sinade och kärnvapenrustningen var besinningslös. Demokratierna var färre än militärdiktaturerna, alltmedan hav och sjöar förgiftades, öknar växte och arter dog ut. Elefanter, noshörningar, leoparder – snart skulle de vara borta för gott. Det stod i böckerna.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons