Annons
X
Annons
X

Oppositionen missar vikten av tillväxt

MP:s tillväxtkritik samt Fi, V och SD:s öppna ointresse för hur samhällets resurser skapas leder till ett mindre konkurrenskraftigt Sverige, skriver Per Nilsson, moderaternas analys- och kommunikationschef.

BRÄNNPUNKT | EKONOMI

Sverige har ett ansvar att utveckla de produkter och tjänster som kan ge tillväxt inte bara i Sverige utan i hela världen.
Per Nilsson

”Sverige är på många sätt ett drömland”. Så sammanfattade den berömda CNN-journalisten Fareed Zakaria sin bild av Sverige när han talade i Almedalen tidigare i somras. Zakarias bild bekräftas av internationella jämförelser. Sverige är i världstoppen i World Economic Forums index över konkurrenskraft och i FN:s index för mänsklig utveckling. Sverige kommer även på första plats i revisionsföretaget PWC:s index över länders utveckling.

**Sverige är unikt **och med den positionen kommer ett ansvar. Det handlar om vår typ av tillväxt. I grunden finns det två typer av tillväxt. Antingen tar man till sig redan befintliga idéer och applicerar dem på ett mer effektivt sätt. Det är i stor utsträckning denna typ av tillväxt som har lagt grunden för Indiens och Kinas utveckling de senaste decennierna. Det handlar om den kraft som släpps fri när befolkningsrika länder tar steget in i marknadsekonomin.

Annons
X

**Den andra typen **av ekonomisk tillväxt är att vara innovativ. Att leda utvecklingen. Innovation är ett ord som överanvänds, men definitionsmässigt är det att komma på nya lösningar som sedan kommersialiseras. Det är genom innovation som USA, Sverige, Tyskland, Japan, Sydkorea och en handfull andra länder har sina positioner som världens främsta industri- och exportnationer.

Vilket område man än tittar på, från läkemedelsindustrin till energisektorn, har i princip alla avgörande tekniska framsteg kommit från något av dessa länder. Tyskland har med sitt ingenjörskunnande varit ledande i att utveckla förnybar energiteknik. USA har det senaste decenniet revolutionerat mobil- och it-marknaderna genom smartphones och mjukvarutjänster som förändrat vårt arbetsliv och vår vardag.

Internationellt är innovationsdebatten känslig. När den amerikanska administrationens vicepresident Joe Biden under en ceremoni för den amerikanska flottan utmanade sin publik att ”nämna en enda innovativ produkt från Kina” blev det debatt i amerikansk press. Men ekonomisk forskning ger Joe Biden rätt: de institutionella förutsättningar som finns i länder som Sverige och USA tar lång tid att bygga upp och vi kan inte förvänta oss att de nya ekonomiska världsspelarna axlar rollen som innovationsledare den närmsta tiden. En indikator på hur stor skillnaden är visar världens mest prestigefulla innovationsindex, Global Innovation Index, som lanserades den 18 juli. I den rankas Sverige som världens tredje mest innovativa ekonomi. USA återfinns på plats 6, Tyskland på plats 13. Kina kommer först på plats 29. Indien på plats 76.

Att det är svårt att på allvar skapa något nytt är inte bara en utmaning för oss som samhälle. Det går att se svensk innovationskraft och entreprenörskap i ett bredare perspektiv. Sverige har ett ansvar att utveckla de produkter och tjänster som kan ge tillväxt inte bara i Sverige utan i hela världen. I början av 1900-talet var det Johanssons måttsats som gjorde serietillverkningen i världen möjlig. I dag är det produkter såsom ABB:s industrirobotar och Sandviks skärverktyg som bidrar till att öka effektiviteten i världens fabriker. Parallellt har vi de svenska medicintekniska framstegen, som pacemakern och dialysmaskinen, som har räddat miljoner liv.

Det är möjligt att de här innovationerna hade kunnat ske någon annanstans. Men det går inte att ta för givet.

Tyvärr finns det ett hot mot vår position som innovationsledare. Det är den tillväxtkritik som nu växer sig stark i Sveriges politiska korridorer. Inom Socialdemokraterna motionerar man under mantrat ”arbetstidsförkortning i stället för konsumtion” och i Göteborg stad har Socialdemokraterna i praktiken försökt att testa idén om arbetstidsförkortning.

Det är i huvudsak tre felaktiga teorier om svensk tillväxt som cirkulerar:

1. ”De kommer att springa om oss”-teorin. Att andra länders tillväxt skulle vara ett hot mot Sveriges välstånd är en föreställning som kan söka sina rötter tillbaka till merkantilismen. Men det är en idé som visat sig långlivad och som faktiskt även lever kvar inom delar av borgerligheten. Men att Kina och Indien reser sig ökar även våra möjligheter. Att hundratusentals ingenjörer utbildas i Kina varje år betyder inte att de tusentals ingenjörer som examineras i Sverige drabbas. Kina är ett ohyggligt mycket större land än Sverige och kommer snart att vara en marknad med 200 miljoner konsumenter som har samma köpkraft som USA och Europa. Redan nu är Kina flera svenska industriföretags viktigaste marknad.

2. ”Vi måste stänga till om oss”-teorin. Den andra föreställningen är att omvärldens tillväxt är ett hot mot svenska jobb. Protektionisternas lösning är att gå hemåt och inåt. De vill se till att svenska jobb först går till svenskar. Sverigedemokraterna är landets främsta protektionister, men perspektivet framträder nu allt tydligare inom socialdemokratin, som vill begränsa möjligheten till arbetskraftsinvandring och Vänsterpartiet som är kritiska till ett frihandelsavtal mellan USA och EU. Men svenska jobb med goda arbetsvillkor kan bara skyddas om det är lätt för svenska företag att rekrytera arbetskraft från andra länder. Svenska företag konkurrerar på en global marknad, ofta inom väldigt specialiserade områden, och är beroende av utländsk personal för sin överlevnad.

3. Semesterlinjen. Den tredje föreställningen är att Sveriges befintliga styrkeposition är ett bevis på att tillväxtfrågan i Sverige nu är avklarad. Socialdemokraterna föreslår i sin vårbudget höjda skatter på transporter och arbete. Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill sänka arbetstiden. I Miljöpartiet finns en ideologisk tillväxtkritik och i såväl Feministiskt initiativ, Vänsterpartiet som Sverigedemokraterna ett öppet ointresse för hur samhällets resurser skapas – fokus är i stället hur de fördelas och konsumeras upp. Totalt leder dessa reformförslag till ett mindre konkurrenskraftigt Sverige.

Det drömland som Fareed Zakaria beskrev ska inte tas för givet. Även om tillväxten i världen ökar, får vi som ett unikt innovationsledande land inte svika vårt ansvar att uppfinna nästa generations pacemaker.

**Nya Moderaterna arbetar **för ett samhälle som är öppet mot omvärlden och en ekonomi som är fri. Vi vill fortsätta att förbättra svensk konkurrenskraft för mer livskraftiga företag som kan ta globalt ansvar genom sina innovationer. Från frihandelsavtal med USA, till mer matematikundervisning i skolan och nya bostäder som kommer att ge bättre rörlighet på arbetsmarknaden. Det är den ansvarsfulla linjen, inte bara för Sverige, utan för världen. Så kan vi ta ansvar för alla de personer i länder som Indien, Kenya och Sri Lanka, som inte hade turen att födas i samhällen med lika goda förutsättningar som vi har.

PER NILSSON

analys- och kommunikationschef, Nya Moderaterna

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X