Annons
X
Annons
X

”Öppen vetenskap behöver inte kosta en krona”

Det är fullt möjligt att göra forskning fritt tillgänglig helt gratis. Många forskare använder sig redan i dag av så kallade preprints och parallell-publicering för göra sin forskning tillgänglig för alla, skriver docent Anders Eklund i en replik om öppen vetenskap.

Inom medicin och biologi är inte preprints alls lika vanligt, men nyligen har biorxiv.org startats för detta syfte, skriver Anders Eklund.

Inom medicin och biologi är inte preprints alls lika vanligt, men nyligen har biorxiv.org startats för detta syfte, skriver Anders Eklund. Foto: SvD

REPLIK | FORSKNING

Granskning och publicering via vissa tidskrifter tar väldigt lång tid, ibland flera år.

Professor Jonas F Ludvigsson anser (2/8) att öppen vetenskap – open access – är för dyrt, på grund av att vetenskapliga tidskrifter tar ut höga avgifter för att göra artiklarna fritt tillgängliga. Ludvigsson ignorerar dock helt det faktum att open access inte behöver kosta pengar. Det är redan i dag möjligt att göra sin forskning fritt tillgänglig helt gratis, via så kallade preprints och parallell-publicering.

Under många år har forskare inom fysik, matematik, statistik och datavetenskap använt sig av arXiv.org, en preprint-server där de laddar upp sina artiklar innan de skickas till en tidskrift för granskning och publicering. Alla preprints på arXiv.org är fritt tillgängliga för alla att läsa, och författarna behöver inte betala en enda krona. Många forskare använder sig av preprints för att sprida sin forskning till fler läsare, och för att snabbare nå ut med nya resultat (granskning och publicering via vissa tidskrifter tar väldigt lång tid, ibland flera år).

Annons
X

Preprints inom vissa områden har en stor genomslagskraft och citeras flitigt, till exempel så rankar Google Scholar avdelningen "arXiv Cosmology and Extragalactic Astrophysics" som nummer 20 av alla vetenskapliga tidskrifter, tätt efter den högt ansedda tidskriften Nature Genetics. De tre mest citerade artiklarna inom denna avdelning på arXiv har 4825, 2510 respektive 1545 citeringar på 1–4 år, vilket kan ses som ett bevis på att arXiv har en stor betydelse inom vissa områden. Inom medicin och biologi är inte preprints alls lika vanligt, men nyligen har biorxiv.org startats för detta syfte.

Artiklar som accepterats för publicering i en tidskrift kan ofta också göras fritt tillgängliga utan någon kostnad, via parallell-publicering av hela artikeln i en öppen databas (till exempel DiVA (Digitala vetenskapliga arkivet) som används av 40 universitet och forskningsinstitutioner i Sverige). Enligt www.eprints.org tillåter cirka 90 procent av de traditionella kommersiella företagen parallell-publicering per automatik; det vill säga författarna behöver inget tillstånd från förlagen för att parallell-publicera. En del förlag tillåter även parallell-publicering på forskarens personliga hemsida på lärosätet. En anledning till att förlagen tillåter parallell-publicering är att fler forskare då kan läsa artiklarna, vilket ofta leder till fler citeringar vilket i sin tur höjer tidskriftens status.

Många forskare använder sig redan i dag av preprints och parallell-publicering för göra sin forskning tillgänglig för alla, utan att betala en enda krona. Jag hoppas att Ludvigsson också kommer att ansluta sig till denna skara av forskare.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Anders Eklund

    docent i medicinsk informatik vid Linköpings universitet

    Annons
    Annons
    X

    Inom medicin och biologi är inte preprints alls lika vanligt, men nyligen har biorxiv.org startats för detta syfte, skriver Anders Eklund.

    Foto: SvD Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X