Operafeminism beväpnad med starka känslor
Operans krigarkvinnor intar Årsta teater och väcker liv i den feministiska utopin. Sofia Nyblom häpnar över en spektakulär barockopera, men längtar efter att se verket utan ingrepp.
Ett gäng musikaliska ”wonder women” intar scenen på Årsta teater denna sommar. De är unga, butchiga valkyrior utrustade med maskingevär och en sektliknande solidaritet på liv och död. Först efter en rad osannolika dramaturgiska vändningar och spektakulära arior släpper de på machoattityden och öppnar för jämställd harmoni mellan könen.
Bakom titeln ”Amasonernas drottning” döljer sig årets mest ambitiösa operaprojekt: utgrävningen av Maria Antonia Walpurgis feministiska barockopera, som sedan 1700-talet satts upp vid några få tillfällen i modern tid: 1998, 2002 och 2013. Konsten att komponera har ju liksom konsten att regera länge varit förbehållen män. Kurfurstinnan Maria Antonia Walpurgis av Bayern hör till de få undantagen, en supertalang som sjöng, komponerade och bedrev politik. Operan om amasondrottningen Talestris uruppfördes 1760 i Nymphenberg med tonsättaren själv i huvudrollen.
”Amasonernas drottning” med Hanna Fritzson i titelrollen.