Annons

Guy Dammann:Opera – en nyckel till människans frigörelse

Till vänster: Jean Jacques Rousseau. Till höger: João Luís Paixão som Pygmalion och Laila Cathleen Neuman som Galathée, i Rousseaus Pygmalion på barockteatern i Českýn Krumlov 2015.
Till vänster: Jean Jacques Rousseau. Till höger: João Luís Paixão som Pygmalion och Laila Cathleen Neuman som Galathée, i Rousseaus Pygmalion på barockteatern i Českýn Krumlov 2015. Foto: REX/TT, Libor Sváček

”Människan är född fri och överallt är hon i bojor”. Så lyder en av 1700-talets mest kända fraser. Även om många känner igen de inledande orden i Jean Jacques Rousseaus essä ”Om samhällsfördraget”, så är det kanske mindre självklart vad filosofen egentligen menade med sitt något gåtfulla påstående.

Under strecket
Publicerad

João Luís Paixão och Laila Cathleen Neuman i Rousseaus Pygmalion på barockteatern i Českýn Krumlov 2015, ikväll sätts verket upp på Confidencen i Stockholm.

Foto: Libor Svacek Bild 1 av 6

Luciano Pavarotti.

Foto: Courtesy Everett Collection/TT Bild 2 av 6

Lise Davidsen.

Foto: Ole Jørgen Bratland Statoil Bild 3 av 6

Ensemble Diderot.

Foto: Alexandre Ah-Kye Bild 4 av 6

Véronique Gens på Royal Opera House i London.

Foto: Alastair Muir/REX/TT Bild 5 av 6

Sandrine Piau.

Foto: Sandrine Expilly Bild 6 av 6

Robespierre och hans fränder hade förstås en egen tolkning: bojorna var monarkin och den kvarstående feodala samhällsstrukturen. Rousseau, den franska revolutionens filosofiska hjälte, hade visat vägen fram med sitt stridsrop från 1762. Och visst hade det varit en fördel om Rousseaus bojor hade kunnat kapas av med hjälp av en giljotin, men filosofen, som själv inte hade något med den franska revolutionen att göra (han dog drygt ett årtionde före stormningen av Bastiljen), hade annat i åtanke.

Bojorna, påstod Rousseau, orsakas av människans själv-alienering. Hon föds fri, precis som alla andra djurarter, i den mening att hon är fri att göra vad hon vill för att uppfylla sina behov. Friheten ligger alltså i att viljan inte överskrider människans anspråk. Riktigt så enkelt är det tyvärr inte för den moderna människan som istället blivit besatt av sin sociala spegelbild. Fängslad av saker och ting vars underliggande funktion endast är att försköna den uppfattning andra har om oss, stämmer vårt sociala jag mindre och mindre överens med vår inre verklighet.

Annons
Annons
Annons