Never rarely sometimes alwaysOmvälvande – en minut räcker för att skaka om

Sidney Flanigan spelar huvudrollen i ”Never rarely sometimes always”.
Sidney Flanigan spelar huvudrollen i ”Never rarely sometimes always”. Foto: Focus Features/TT

Det är bäddat för katastrof när 17-åriga Autumn ska göra abort utan föräldrarnas vetskap. Men träffsäkra ”Never rarely sometimes always” väjer undan för chockeffekter.

Under strecket
Publicerad
Sidney Flanigan och Talia Ryder i  ”Never rarely sometimes always”.

Sidney Flanigan och Talia Ryder i ”Never rarely sometimes always”.

Foto: Focus Features
Annons

”Aldrig, sällan, ibland, alltid?” 17-åriga Autumn, som tagit sig från Pennsylvania till New Yorks innerstad för att göra abort, besvarar frågorna på löpande band. Personalen på kliniken är stöttande och sympatisk, förstående och försiktig. Ändå börjar standardproceduren krypa under skinnet. Frågorna om tvång, frågorna om våld. Frågor som avslöjar de vidrigheter som många tonårstjejers möter dagligdags.

Under en lång tagning finns utrymme för att gå igenom många känslor, men det var länge sedan jag på någon minut fann mig så rörd och kullkastad som här. Än mer överraskande än denna plötsliga känslostegring är att det därefter, det allvarliga temat till trots, aldrig går käpprätt åt må dåligt-filmträsket. Om man har otur kan det ju gå som i rumänska ”4 månader, 3 veckor och 2 dagar”, eller ännu värre: dribblas bort med manipulativa dramedi-knep som i ”Juno”.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons