X
Annons
X
Recension

Hanna Ljungh, I am a mountain to measure impermanence Ömsint besvärjelse över krympande Kebnekaise

Bigert & Bergströms skulptur ”70 cm from not being the highest point in Sweden, Kebnekaise, 2097,5 m, measured on 27 Aug. 2014”. Foto: Belenius/Nordenhake

**Både Bigert & Bergström **och Hanna Ljungh har sökt sig till Kebnekaise. Inte minst för att på olika sätt konkretisera hur klimatförändringarna hotar berget och påverkar den smältande och krympande sydtoppen, Sveriges högsta punkt. I båda fallen handlar det om lågmälda, närmast ömsinta, men likafullt starka konstnärliga möten med det symbolladdade och hotade landskapet. Det gör att de båda utställningarna kompletterar varandra på ett fint sätt eftersom deras tilltal och uttryck skiljer sig åt.

Duon Mats Bigert och Lars Bergströms 30-åriga konstnärskap - de började samarbeta 1986 - har hela tiden kretsat kring människans försök att bemästra klimatet och de olika naturkrafterna. Att de genomfört en, som de kallar det, Geo-engineering performance för att tillfälligt skydda Kebnekaises isiga sydtopp från att smälta ligger därför helt i linje med deras egen version av den mer konceptuella land-arttraditionen.

Bigert & Bergströms skulptur ”70 cm from not being the highest point in Sweden, Kebnekaise, 2097,5 m, measured on 27 Aug. 2014”.

Foto: Belenius/Nordenhake Bild 1 av 3

Bigert & Bergström, ”Rescue blanket for Kebnekaise”.

Foto: Belenius/Nordenhake Bild 2 av 3

Hanna Ljungh, ur ”I am mountain, to measure impermanence”.

Foto: AnnaElle gallery Bild 3 av 3
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X