Annons

”Ombord väntade ett rent helvete”

MINEO I ett migrantläger bland sicilianska apelsinodlingar återhämtar sig nu överlevarna från helgens båtkatastrof. Där möter nigerianske Otaru Abdulrauf, märkt av sjukdom och i jakt på ett bättre liv. Han stod också inför döden på Medelhavet, men räddades i sista stund. Bakom denna brutala människohandel finns även svenska krafter uppgavs det på tisdagen, samtidigt som detaljer om den gripne båtkaptenen framkom.

Publicerad
1/2

Nigerianske Otaru Abdulrauf, deformerad av sjukdom, är i jakt påett bättre liv.

Foto: GUNILLA VON HALL
2/2

Flyktingar i migrantlägret i Mineo.

Foto: AP

**På ytan **ser det ut som rena idyllen, migrantlägret i Mineo på Sicilien dit 25 överlevare tagits från Medelhavets värsta båttragedi natten till i söndags, då över 800 människor tros ha drunknat. Pastellfärgade tvåvåningshus breder ut sig på ett fält bland bönodlingar och smörblommor. Apelsinodlingar prunkar på de mjuka kullarna, och vårsolen skiner över landskapet. Färggranna lekställningar syns framför några av husen.

Men detta är långt ifrån någon idyll. Här trängs närmare 4 000 migranter som gjort den riskfyllda resan över Medelhavet i jakt på överlevnad och bättre liv, och hittills klarat livhanken. Det uppges vara Europas största mottagningscenter för migranter och liknar mest en jättelik stadsdel. Husen var tidigare bostäder för amerikanska soldater vars militärbas ligger intill. När SvD släpps in i lägret efter lång väntan, möter mängder med unga män från Afrika som sysslolösa väntar på gatorna. Många har väntat i över ett år på besked om politisk asyl eller uppehållstillstånd. Polisvakter och hjälparbetare syns i ett par gathörn.

**Under natten **till tisdagen kom en ny busslast hit med migranter som räddats ur havet. Det var 25 av de totalt 28 överlevande från söndagens båtkatastrof. De hålls nu långt från medierna, men chefen för centret berättar att de får hjälp.

Annons

– De är fortfarande i djup chock och får stöd av våra psykologer i lägret. De försöker fortfarande förstå vad som har hänt, och ta in katastrofens omfattning. Men de är i någorlunda god fysisk form, säger Sebastiano Maccarrone.

Två övriga överlevande, en tunisier och en syrier, har gripits av polisen. Den ena var kapten på den kapsejsade båten, och den andra ingick i besättningen. Båda ska ställas inför rätta på fredag i Catania, anklagade för människosmuggling, dråp och för att ha orsakat skeppsbrott, uppger italienska medier.

**Halvt gömd **bakom ett hus i lägret, vid sidan om klungorna med de väntade männen, sitter 28-årige Otaru Abdulrauf från Nigeria. Han döljer halva ansiktet bakom en blå yllehalsduk. Efter en stund berättar han om sjukdomen som fått honom att fly. Han lider av massiv keloid, en sorts böldliknande knölar som växer över hela ansiktet.

–  Jag har opererats två gånger de senaste tio åren. Men bölderna kommer bara tillbaka och är värre för varje gång. De gör ont, blöder och läcker illaluktade vätska. Jag ser ut som ett monster. Människor är rädda för mig, och jag hoppade av skolan eftersom ingen ville se mig och jag skämdes så, säger Otaru Abdulrauf.

Han bestämde sig för att fly för att få hjälp någon annanstans. Hemma i Nigeria hade han varken jobb eller pengar, pappan är död och mamman fattig och sjuk. Hans flykthistoria är snarlik alla andras här i lägret.

–  Jag gav mig iväg tvärs över Sahara till Libyen i juni 2014. Kontakter i Libyen hjälpte mig att komma med en båt över Medelhavet. Jag betalade 2 000 dollar, men jag vet inte exakt till vem. Inga namn nämndes, pengarna passerade bara olika mellanhänder, berättar han.

– Men jag förstod inte vad jag gett mig in på. Väl ombord väntade ett rent helvete. Jag låstes in under däck med ett hundratal andra migranter, och tvingades andas in ångorna från båtmotorn medan båten krängde i vågorna. Jag var säker på att jag skulle dö.

Han berättar hur andra migranter omkring honom svimmade, kräktes och drabbades av panik under däck. Resan varade i fyra, fem dagar och de hade ingen mat. Dricksvattnet tog snart slut.

– Hemskt nog fanns inte heller någon kapten. Ingen styrde båten. De hade bara släppt iväg oss ut på havet. Alla trodde att vi var förlorade.

Till sist kom räddningen i form av italienska kustbevakningen. De flyende plockades upp och togs till Catania, och sedan hit till migrantlägret. Här har Otaru Abdulrauf väntat i tio månader på besked om sin ansökan om humanitärt visum, en av de former av legal migration som diskuteras inom EU och som även Sverige överväger. Men inget svar har kommit.

–  Jag trodde att det skulle vara enkelt. Det är vad vi hör från andra som lyckats ta sig in i Europa. Här är paradiset där pengar växer i gräset, och lösningen till alla problem finns. Men så är det inte, säger Otaru Abdulrauf som ”dock vill återvända till Nigeria och läsa vidare eller jobba bara jag får behandling mot sjukdomen”.

Men fly vidare vågar han inte. Han har blivit rädd för människosmugglarna efter den hemska båtresan på Medelhavet. En handel där även svenska krafter finns med. Italiensk polis pekade på tisdagen ut Sverige som del i människosmugglares nätverk. Vid en presskonferens i Palermo, där utredningen efter katastrofen i Lampedusa presenterades, pekade polisen ut flera människosmugglare som ska ha direkt koppling till Sverige.

Annons
Annons

Nigerianske Otaru Abdulrauf, deformerad av sjukdom, är i jakt påett bättre liv.

Foto: GUNILLA VON HALL Bild 1 av 2

Flyktingar i migrantlägret i Mineo.

Foto: AP Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons