Här samlar vi alla artiklar om Filosofi.
Andra ämnen som ofta förekommer i artiklar om Filosofi är: Bokrecensioner, Kurt Vonnegut, Jämlikhet och Fackböcker.
50+ artiklar senast uppdaterad 2021-06-18 09.15.
När vi talar om jämlikhet som ett ideal, kanske vi egentligen bara oroar oss för dem som har det sämst.
Nicklas Berild Lundblad: Det mänskliga förnuftet har två sätt att agera: som en soldat eller som en spejare, enligt Julia Galef.
Filosofläraren Emil Andersson kommenterar Lena Andersson.
Carl Rudbeck: Två nya böcker får filosofins historia att framstå som såväl en framgångssaga som ett exempel på utsiktslös strävan
Magnus Halldin: Välkommen nyöversättning av stoicismens största klassiker.
Fredrik Svenaeus: Det första kännande djuret intog inte bara föda eller flydde från fiender – det kände hur det var att få mat eller behöva skydda sig.
Magnus Halldin: Nu finns ett av 1900-talets mest centrala filosofiska verk i nyöversättning.
Merete Mazzarella: Dagens studenter tränas i metoder som inte betyder något för dem, för vad de tror på eller håller för viktigt.
Lyra Koli: En ny svensk avhandling visar att bilden av Immanuel Kant som formalistisk och osinnlig är osann.
Filosofiprofessorns trick: Gå tillbaka till minne – ta språng in i framtiden.
Torgny Nordin: Det dröjer inte länge förrän Peter Adamson lyfter fram vad han menar är filosofihistoriens allra första skämt.
Filosof Jonna Bornemark: ”Man känner sig sällan så älskad som av en hund.”
Hans Ruin: Breven gör det klart hur djupt Georg Henrik von Wright kommit att prägla det filosofiska klimatet i Norden.
Hans Ruin: I ”De europeiska vetenskapernas kris” manade Edmund Husserl till filosofisk besinning
Henrik Sahl Johansson: En ny biografi över Frank Ramsey visar vilket stort inflytande han hade över Ludwig Wittgenstein.
Ledarredaktionen diskuterar meritokrati.
Bo Rothstein: Filosofens politiska vision är inte bara samhällsvetenskapligt okunnig utan rentav farlig.
”Vi har skapat ett samhälle med kunskapshybris.”
Carl Rudbeck: Hur kan vi visa respekt i en värld där vi delas upp i onda och goda?
Bästsäljande filosofen till SvD: Svenskar har missförstått min bok.
Martin Lagerholm: Själslivet hamnade under 1900-talet i kläm mellan religion, psykologi, filosofi, dikt och vetenskap.
Thomas Steinfeld: Den som gör ett ärligt försök att läsa Hegel upptäcker att han är betydligt mindre svår – och mer aktuell – än sitt rykte.
Carl Rudbeck: Ny bok skildrar hur ”En teori om rättvisa” påverkat den moderna politiska filosofin.
Axel Andersson: Med skriftens hjälp kan våra tankar överleva oss och gå i arv, samtidigt som den även har destruktiva sidor.
Ulf Eriksson: Dagens pandemi får oss att mer än någonsin fundera över begrepp som erfarenhet och värdighet.
Jonathan Morén: ”The philosopher responds” från 900-talet är ett fascinerande verk som nu för första gången föreligger i en engelsk översättning.
Johan Eriksson: Hur kommer det sig att det vi betraktar som vårt jag både är vår svagaste och starkaste punkt?
Torgny Nordin: En ny bok hävdar att rättvisa en biologiskt grundad emotion.
Max Stirner rev ner allt heligt med sitt filosofiskpolitiska verk.
Ylva Herholz: Hur ska vi stå ut med varandra och oss själva nu?
Petra Carlsson: För Michel Foucault blev mötet med Svarta pantrarna, som uppstått som ett svar på diskrimineringen och det rasistiska polisvåldet i 1960-talets USA, ett politiskt uppvaknande.
Ulrika Björk: De bestämningar som Hannah Arendt använde för ondskan – radikal, absolut, extrem, total och banal – ska uppfattas som prövande.
Torgny Nordin: Frågan om taqlid – en okritisk hållning till auktoriteter – är ett nyckelbegrepp som har diskuterats med hetta av islams filosofer.
Ervin Rosenberg: Även om begreppet dygdighet nästan helt har fallit ur bruk utgör dygderna fortsättningsvis det sociala livets hörnstenar.
En högskoleutbildning betalar sig oftast i längden.
Håkan Lindgren: I sin nya bok påpekar filosofen Kwame Anthony Appiah att kollektiva identiteter i hög grad är illusoriska.
Åsa Wikforss: Vi lever i en tid då kunskapen får allt fler högljudda fiender.
Jenny Maria Nilsson: Hedrar man livet högre genom att sätta sin tilltro till evigheten eller genom att ta förgängligheten på allvar?
Skänk pengarna till välgörenhet istället för att låta dem gå i arv – och bli lyckligare.
Håkan Lindgren: Är du nöjd eller missnöjd med den du är och det du vet?
Torbjörn Elensky: Före första världskriget var det vanligt att vetenskapsmän och humanister tog intryck av varandra.
Carl Rudbeck: Vad händer om man finner sitt sanna jag, men varken man själv eller någon annan gillar vad man hittar?
Torbjörn Elensky: Under de senaste hundra åren har metoderna för att mäta och bokföra olika personlighetsdrag förfinats och effektiviserats så till den grad att vår syn på människan förändrats i grunden.
Åsa Wikforss: Sedan Donald Trump installerades har han yttrat över 12000 falska eller missvisande påståenden – en relation till sanningen som postmodernisterna inte sällan anses ha bäddat för.
Liberalismen har misslyckats.
Människan är både kropp och tanke, betonar Fredrik Svenaeus i sin kritik av queerteori och transhumanism.
Ulla Gudmundson: Adam Smith åberopas ofta som en marknadsliberal förkämpe som hävdade att egenintresset borgar för ett välmående samhälle.
Carl Rudbeck: Välfärdsstaten bygger på en utilitaristisk idé som trampar på vår moraliska sensibilitet i namn av det allmänna bästa.
Arne Melberg: Den filosofiska skepticismen, som ifrågasätter möjligheten av objektiv kunskap, avfärdas ofta för sin inneboende relativism.
Alla människor har drifter och fördomar som vi måste reglera för att bete oss någorlunda civiliserat – problemet är bara att de ibland styr oss utan att vi är medvetna om det.
