”Om fler träd får stå kvar ökar inlagringen av kol”

En paus från kalhyggen och ett införande av Lübeckmodellen skulle på kort sikt kunna öka kolinlagringen med cirka 20 miljoner ton kol per år. Detta helt enkelt genom att fler träd får stå kvar och växa till sig, skriver debattörer och forskare i en slutreplik.

Under strecket
Publicerad
Bilden visar en skog i Växjö som nu sköts med Lübeckmodellen. Enskilda träd har fällts men skogen finns kvar, både som levande kollager, hem till djuren och skydd för det kol som ligger lagrat i marken.

Bilden visar en skog i Växjö som nu sköts med Lübeckmodellen. Enskilda träd har fällts men skogen finns kvar, både som levande kollager, hem till djuren och skydd för det kol som ligger lagrat i marken.

Foto: Artikelförfattarna
Annons

Det är glädjande att både Tomas Lundmark (21/8) och Hans-Örjan Nohrstedt (24/8) bekräftar att hyggesfritt skogsbruk har flera fördelar både avseende rekreationsvärden och biologisk mångfald jämfört med kalhyggen.

Om hyggesfritt skogsbruk även är bättre för klimatet beror främst på två faktorer. För det första beror det på vilken form av hyggesfritt skogsbruk vi menar, då det kan bedrivas på många olika sätt. Hyggesfritt som samlingsord säger lika lite om vilka träd som huggs eller hur, som ordet bil berättar om det är en T-Ford eller Tesla vi talar om. Båda är bilar, men i övrigt finns få likheter. Av detta skäl går det varken att risa eller rosa hyggesfritt skogsbruk som begrepp. Var metod behöver analyseras och utvärderas för sig. Det som stod i artikeln 19/8 avsåg Lübeckmodellen, och inte hyggesfritt skogsbruk generellt.

Annons
Annons
Annons