Annons
X
Annons
X

Olyckligt fildelningskrig

Vi har fått en ny vuxengeneration som till hundra procent tagit till sig internet och förintat de digitala klassklyftorna. Men det kan straffa sig att vara bäst i IT-klassen. I dag berättar fem forskare sanningen om fildelarna.

Domen den 25 oktober mot en 28-årig Västeråsbo som gjort filmen Hip Hip Hora tillgänglig för nedladdning ser ut att bli startskottet för en rad rättsliga åtgärder riktade mot så kallade fildelare.
Under lång tid har medierapporteringen i huvudsak kretsat kring konflikten mellan fildelarna och vissa rättighetsinnehavare.

För en bredare allmänhet utan egna erfarenheter, har fildelningen därför kommit att förknippas med anarki och normlöshet på nätet, ungefär i samma division som barnpornografi och dataintrång.
Detta är djupt olyckligt då den underliggande tekniken för fildelning, den så kallade peer-to peer-tekniken (P2P), är något av det mest lovande som internet har att erbjuda.

Genom att möjliggöra direktkontakt mellan enskilda datorer – utan mellanliggande servrar – kan inte minst många av de nuvarande flaskhalsproblemen med internet lösas. Det är ungefär som när två personer som hittills behövt tolkstöd plötsligt kan börja tala direkt med varandra.

Annons
X

En variant av tekniken kallas Grid och används i avancerade tekniska sammanhang som miljövetenskap, bioinformatik, klimatforskning, forskning kring jordbävningar med mera. Utveckling av denna teknik och tillämpningar får stora ekonomiska bidrag bland annat inom EU:s olika forskningsprogram.

För alla som vill se en snabb spridning av internetanvändningen i samhället är den uppkomna situationen en motgång. Det gäller inte minst inom EU-kommissionen som hela
tiden oroas av den snabba utvecklingen i länder som USA, Japan och Korea.

Vi som undertecknat denna artikel arbetar sedan en tid i ett EU-stött projekt med syfte att studera fildelningens påverkan på musikbranschens affärsmodeller. Resultaten ska bland annat tjäna som
underlag för bedömningen av utvecklingen inom andra mediebranscher.
Vårt uppdrag är att sätta in fildelningen i ett större perspektiv, uppmärksamma konflikter med gällande regelverk samt att ge förslag till åtgärder. Projektnamnet är MusicLessons och kommer att slutredovisas till kommissionen halvårskiftet 2006.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I en rapport som publiceras i dagarna redovisar vi resultaten av flera större egna undersökningar av
    fildelarna; vilka de är, hur deras
    medieanvändning i övrigt ser ut och vilka drivkrafter som ligger bakom.

    Materialet har hämtats från två databaser; Svenskarna och internet samt Användarstudier inom Sunet, där den senare omfattar studenter och anställda vid svenska högskolor. Det statistiska materialet har vidare kompletterats med intervjuer med fildelningsexperter.
    Fram träder en tydlig bild.

    Vi har här att göra med en generationsföreteelse. Få fildelare har fyllt 30. Könsfördelningen är någorlunda jämn, inte minst därför att musiken lockar stora grupper av kvinnliga användare.

    Bland ”tyngre” (det vill säga dagliga) fildelare är däremot den manliga dominansen påtaglig.
    Det finns också en teknikfaktor
    i användningen, något som blir
    särskilt tydligt i högskolematerialet. Andelen regelbundna fildelare är hög eller mycket hög inom ingenjörs- och datavetenskapliga utbildningar.
    Vi har ingen anledning att anta att intresset för populärkultur skulle vara mindre bland kvinnliga humanister än bland manliga tekniker och datavetare. Det betyder att nedladdningen åtminstone delvis styrs av andra drivkrafter än önskan att konsumera musik eller film.
    Hur ser då fildelarnas övriga nätvanor ut? För vilka andra ändamål används internet? Det korta svaret är: för allt. För nyheter, för att ta del av tidningar, tidskrifter och för webbradio, för all slags information om varor, tjänster, myndighetsservice etc, för att planera, boka och beställa resor och biljetter till olika evenemang.
    Man använder nätet för alla slags sociala kontakter, att chatta, instant messaging och ICQ, alltså inte bara e-post. Och kanske viktigast i diskussionen om fildelningens effekter på traditionella media: fildelarna uppvisar höga andelar vad gäller köp av böcker, cd-skivor och dvd över nätet.

    Mönstret är kristallklart: tunga fildelare har en större grad av utnyttjande än måttliga fildelare som i sin tur utnyttjar nätet i större utsträckning än de som inte fildelar alls.
    Resultaten stöds också av en tidig studie gjord i USA i början på 1990-talet där man undersökte så kallade ”computer nerds” (datornördar) och fann att dessa inte alls bara ägnade sig åt att sitta vid datorn utan i allra högsta grad var aktiva i samhället, läste böcker och hade ett stort intresse av kultur av olika slag.
    Vi ser alltså här en ny vuxengeneration som sedan barn- och ungdomsåren lärt sig hantera persondatorer och internet för alla tänkbara ändamål. Som till hundra procent tagit till sig det nya mediet och som därmed uppvisar en IT-mognad i överensstämmelse med det moderna arbetslivets krav.

    Dessa människor är önskedrömmen för alla tillskyndare av 24-timmarsmyndigheter. Det är en generation där de digitala klyftorna i närmaste försvunnit och en källa till stolthet för IT-minister Ulrica Messing och IT-kommissionären Vivianne Reding.
    Men. Genom att vara bäst i IT-klassen har denna generation också hamnat steget före många av de etablerade medieföretagen.

    Detta är företag som inte klarat av, alternativt inte velat, anpassa sig till den nya tekniken.
    Det är företag som själva inte varit sena att utnyttja fördelarna med digital teknik och därmed kunnat vinna stora kostnadsfördelar för egen del, men som nu sparkar bakut när man upptäcker att det som är digitalt producerat också enkelt går att digitalt distribuera och kopiera.

    Därför befinner vi oss nu i den paradoxala situation att det mönster i IT-användningen som applåderas av arbetslivet, samhällsapparaten och utbildningsväsendet, möts med motkampanjer från de delar av medieindustrin som missat tåget.

    Och det är klart att spåren förskräcker. Under de drygt femtio år som elektroniska tillämpningar funnits kommersiellt tillgängliga har effekterna på den etablerade branschstrukturen inte sällan blivit våldsamma.
    Minns till exempel den finmekaniska industrin – särskilt stark i Sverige – som på några få år under 1970-talet fullständigt raderades ut.

    Vad vi nu bevittnar är dock unikt: att de förbisprungna företagen skickar sina advokater på vad som med uppdaterade affärsmodeller borde ha varit deras kunder.

    Det som vi skriver här skall ej missförstås. Artikeln är ej ett upprop MOT upphovsrätten, eller mot upphovsmännens rätt att få betalt för sina uppfinningar.
    Upphovsrätten skall försvaras. Men samhället kommer enbart att acceptera detta om dess tillämpning åstadkommer vad som uppfattas som en rimlig balans mellan allmänhetens och upphovsmännens intressen.
    Långsiktigt måste siktet ställas in mot ett innovativt och kreativt samhälle där teknikutvecklingen kan utnyttjas fullt ut och de som ger oss nya idéer och glädje får rimlig ersättning för sina insatser.

    Ulf Blomqvist
    Forskarstuderande
    Lars-Erik Eriksson
    teknisk doktor
    Olle Findahl
    professor
    Håkan Selg
    Seniorkonsult
    Roger Wallis
    Professor

    SvD:s samlade artiklar om fildelning svd.se Artikelns författare är deltagare i projektet MusicLessons musiclessons.se
    Annons
    Annons
    X
    Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X