Annons

Olikheterna håller samman EU-systemet

Olikheterna mellan medlemsstaterna skapar skiftande koalitioner, vilket gör alla till vinnare ungefär lika ofta. Kompromisskulturen i lagstiftningen gör att EU långtifrån har blivit den federalistiskt-ideologiska superstat som många skeptiker varnat för.

Uppdaterad
Publicerad

Europeiska unionen utgör ett komplicerat och svårbegripligt politiskt system, vilket gör att myter och missförstånd om hur det fungerar frodas. Den statsvetenskapliga forskningen om EU har inte alltid varit till så stor hjälp härvidlag. De senaste tio–femton åren har dock inneburit en rejäl uppryckning. Metoderna har slipats och datainsamlingarna har blivit alltmer omfattande. Europadagen är ett utmärkt tillfälle att med hjälp av ny forskning försöka reda ut en del missförstånd och ifrågasätta vissa mytbildningar.

Två typiska sådana torgfördes häromveckan av Piratpartiets Europaparlamentariker Christian Engström. Till webbtidningen Europaportalen.se sade han den 14 april att ”här [i EU] är det lobbyisterna som är kungar. Den mesta av makten ligger hos Kommissionen som består av tjänstemän som inte kan röstas bort.” Förutom den interna motsättningen i påståendet (är lobbyisterna kungar trots att kommissionen har makten?), visar ny forskning att han har fel på båda punkter.

Annons
Annons
Annons
Annons