Okänd hjälte avslöjade spanjorerna – i fel sekel

Få har satt ljuset på ett av mänsklighetens största brott som Alonso de Sandoval. Men jesuiten i Cartagena levde i fel sekel och i en värld där grymheterna uppfattades som självklarheter, konstaterar SvD:s Dick Harrison och tecknar bilden av en man som trots sin livsgärning ändå förblivit något av en doldis.

Under strecket
Publicerad
Alonso de Sandoval 1576–1652.

Alonso de Sandoval 1576–1652.

Foto: Ill: Thomas Molén
Sandovals samtida jesuitkollega Petrus Claver fick det här klostret uppkallat efter sig i Cartagena, San Pedro Claver. Kyrkan började byggas i mitten på 1600-talet.

Sandovals samtida jesuitkollega Petrus Claver fick det här klostret uppkallat efter sig i Cartagena, San Pedro Claver. Kyrkan började byggas i mitten på 1600-talet.

Foto: Alamy/IBL
Rest från grymt tidevarv: en bit av den mur slavarna tvingades bygga i Cartagenas gamla stad.

Rest från grymt tidevarv: en bit av den mur slavarna tvingades bygga i Cartagenas gamla stad.

Foto: Alamy/IBL
Annons

Alonso de Sandoval såg dagens ljus i Sevilla i mitten av 1570-talet. Som så många andra ambitiösa spanjorer i detta sekel valde hans föräldrar att söka sig västerut, till kolonierna i Amerika, där fadern fick arbete hos de spanska myndigheterna i peruanska Lima. Redan i unga år bestämdes det att Alonso skulle ägna sig den andliga banan. Efter att ha studerat på det lokala seminariet blev han år 1595 medlem i Jesuitorden, och tio år senare posterades han i det nygrundade jesuitkollegiet i Cartagena, i dagens Colombia. Med undantag för en kort sejour i Lima (1617–1619) förblev han Cartagena trogen till sin död 1652.

När vi nordbor tänker på jesuiter visualiserar vi gärna en ryslig bild av ondsinta munkar med mörker i sinnet, vilka med förtjusning uppehåller sig i dunkla källare försedda med sträckbänkar och järnjungfrur, alltid med välvässade dolkar i beredskap – kort sagt, fanatiska katoliker med ”ändamålet helgar medlen” som motto.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons