Annons
X
Annons
X

”Trångboddhet är ett hot mot integrationen”

Vart femte hushåll i storstäderna i dag är trångbott. Stora delar av miljonprogramsområdena, som Järvafältet och Botkyrka, är synnerligen trångbodda. Nu krävs en blocköverskridande bostadspolitik så att fler får möjlighet att hitta en egen bostad, skriver Anders Lago, HSB.

Debatten om bostadspolitiken
Minskad inflyttning till Stockholm och Göteborg på grund av bostadsbrist kostar på sikt samhället hundratals miljarder i utebliven tillväxt, skriver ­Anders Lago.
Minskad inflyttning till Stockholm och Göteborg på grund av bostadsbrist kostar på sikt samhället hundratals miljarder i utebliven tillväxt, skriver ­Anders Lago. Foto: Fredrik Sandberg/TT

DEBATT | BOSTADSPOLITIK

Vi vet att asylsökande som väljer eget ­boende i praktiken alltid blir inneboende hos släktingar och vänner.

Trångboddhet var i många år en fråga som ansågs löst i Sverige. Men nu visar en ny rapport att trångboddheten ökar i storstädernas mest utsatta miljonprogramsområden. Det riskerar att få förödande konsekvenser för integrationen, folkhälsan och skolresultaten. Samtidigt visar statistik över flyttmönster att nyanlända i stor utsträckning söker sig till redan problemfyllda bostadsområden.

Resan mot ett mindre trångbott Sverige kan sägas ha startat för omkring hundra år sedan. Bostads­situationen var svår, en tredjedel av svenskarna var trångbodda. Det berodde på för lågt byggande, stora familjer med inneboende och omfattande urbani­sering. Det påminner besvärande mycket om en beskrivning av dagens bostadskris.

Annons
X

En ny rapport, som analysföretaget Evidens har gjort på uppdrag HSB, visar att vart femte hushåll i storstäderna i dag är trångbott. Medan var tionde är trångbodd i resten av landet. Om man särskilt studerar Stockholmsregionen ser man att stora delar av miljonprogramsområden som Järvafältet och Botkyrka är synnerligen trångbodda. Sambandet mellan låga inkomster och trångboddhet är starkt.

Många nyanlända kommer nu att behöva eget boende. Vi vet att asylsökande som väljer eget ­boende i praktiken alltid blir inneboende hos släktingar och vänner. Vi får dessutom alltfler papperslösa, som helt saknar boende, flyttar runt, och som överhuvudtaget inte syns i någon statistik.

Trångboddheten riskerar att leda till svåra konsekvenser för individer och samhället. Forskningen visar att den kan leda till bristande studiero, senarelagd familjebildning och svagare social kontroll av ungdomar. Samhället riskerar att dras isär och integra­tionen försämras ytterligare.

Ny statistik visar att när bostadspriserna stiger snabbt väljer hushållen bort Stockholmsregionen. Vi kan nu se att två saker signifikant påverkar inflyttningen till Stockholmsregionen: sysselsättningen och bostadspriserna. De två variablerna förklarar drygt 80 procent av flyttnettot över tid. HSB har tidigare visat, med hjälp av beräkningar från WSP, att minskad inflyttning till Stockholm och Göteborg på grund av bostadsbrist på sikt kostar samhället hundratals miljarder i utebliven tillväxt.

Å ena sidan ökar alltså trångboddheten i redan utsatta områden, å andra sidan väljer allt fler bort storstaden när bostadskrisen sätter dubbla lås på lägenhets­dörrarna. Det må låta motstridigt, men det är egentligen två katastrofala konsekvenser av ­samma bostadskris. Människor tränger ihop sig i miljon­programmen och andra, som har möjlighet, väljer bort storstäderna trots att de flesta jobben finns där.

Bostadskrisen är omfattande och frågan berör flera politikområden, till exempel arbetsmarknaden. Men ett viktigt steg är skapa en ny social bostads­politik. Vi behöver en blocköverskridande bostadspolitik som ger fler människor möjlighet att hitta en egen bostad. De fem viktigaste byggstenarna för att nå dit är:

1. Utbilda nyanlända. Det råder i dag arbetskraftsbrist inom många yrkesgrupper i byggbranschen, vilket riskerar att bromsa ett ökat byggande. Vi behöver tillvarata nyanländas kompetens och satsa mer på kompletterande utbildningar och validering för de som har erfarenhet av byggande i någon form, så att matchningen fungerar bättre.

2. Bättre bostadsbidrag. Bostadsbidraget har urholkats kraftigt de senaste decennierna och behöver höjas kraftigt. Det bör anpassas bättre så att fler hushåll kan ta del av det och därmed få möjlighet till ett boende som passar behoven bättre.

3. Stöd till bosparande. Ett avdragsgillt bosparande med upp till ett halvt inkomstbasbelopp är en väl­behövlig balans mot bolånetak och amorterings­kravet, som gör det möjligt för fler att efterfråga eget boende.

4. Förändra flyttskatten. En ökad rörlighet innebär att vi utnyttjar de redan byggda bostäderna bättre. Förändringar har nyligen gjorts när det gäller uppskovstaket för reavinstbeskattningen, men fler steg behöver tas för att förändra flyttskatten och öka rörlig­heten på bostadsmarknaden.

5. Smartare stadsplanering. Det krävs ett tydligare helhetsansvar för utvecklingen i utsatta områden. Förutom satsningar inom utbildning och jobb så krävs en smartare stadsplanering som minskar barriä­rer.

Det är ingen enkel uppgift för regeringen och bostads­minister ­Peter Eriksson, men vi har trots allt klarat av liknande problem förr. Nu är det dags igen.

Anders Lago

förbundsordförande HSB

Annons

Minskad inflyttning till Stockholm och Göteborg på grund av bostadsbrist kostar på sikt samhället hundratals miljarder i utebliven tillväxt, skriver ­Anders Lago.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X