Annons

”Ökad rättvisa med privatfinansierad vård”

Foto: Isabell Höjman/TT

Betydligt större strukturreformer krävs i vården än kömiljarder och mindre riktade statsbidrag, och de måste innefatta privat finansiering. Det finns goda skäl att inspireras av den nederländska modellen, skriver Nima Sanandaji och Karin Svanborg-Sjövall.

Under strecket
Publicerad

Nima Sanandaji och Karin Svanborg-Sjövall.

Foto: Pressbilder Bild 1 av 1

I över ett decennium har ett otal statliga utredningar liksom SKL, konstaterat att den svenska välfärdssektorn står inför ett långsiktigt finansieringsproblem. Ändå är det inte förrän borgerliga Danderyds kommun chockhöjer kommunalskatten som allmänheten börjar inse att vi står inför fullbordat faktum: under innevarande mandatperiod smäller den demografiska bomben. Sannolikt sker detta under en lågkonjunktur, parallellt med att kostnaderna för flyktingvågen 2015 på allvar rullas över på kommunerna.

För att nå ett överskott på en procent, gränsen för att långsiktigt klara verksamheten, saknar Sveriges kommuner och regioner 8 miljarder kronor nästa år. År 2021 växer behovet till 26 miljarder kronor. Året därefter saknas 38 miljarder kronor. Någon långsiktig plan för att möta detta lyser än så länge med sin frånvaro.

Annons
Annons
Annons