Annons

Sanna Rayman: Ointresserade särintressen

Uppdaterad
Publicerad

I Almedalen 2010 satte Fredrik Reinfeldt för första gången ordet särintresse i den politiska debattens centrum när han ställde särintressen mot allmänna dito, till näringslivets förtret. Det skulle komma att bli fler gånger, men jag ska erkänna att jag aldrig fattat upprördheten som kringgärdat denna debatt. Reinfeldt hade ju rätt? Självklart är intresseorganisationer särintressen. Lika klart är att deras framgångar kan ha allmänintresse – ibland. Politikens uppdrag blir att balansera alla intressen och inte låta något diktera villkoren i ensamt majestät. Många politikområden är samtidigt både branscher och akademiska discipliner. Med detta följer tunga ekonomiska intressen och välkända namn. Alla inblandade bör givetvis delta i diskussionen, men ibland blir det provocerande uppenbart hur svårt folk har att skilja allmänintresset från det egna.
 

Efter gårdagens skolutspel från alliansen kommenterades förslagen av Miljöpartiets Gustav Fridolin och Lärarförbundets presschef Håkan Carlsson i Aftonbladets webb-tv. Det var en ganska deprimerande uppvisning i hur ointresserat ett särintresse kan vara när särintressets egenintresse inte är omedelbart berört.

Annons
Annons
Annons
Annons