Annons
X
Annons
X

Ohlsson missnöjd med EU-budgeten

Sverige är det land som förlorar mest på EU:s nya långtidsbudget. Åtminstone enligt det förslag som nu lagts fram. För varje krona vi betalar till EU får Sverige 54 öre tillbaka i stöd. Minst av alla medlemsländer. ”Totalt orealistiskt”, menar EU-minister Birgitta Ohlsson.

Om det finns en sak man kan säga om Sveriges EU-minister Birgitta Ohlsson, så är det att hon inte är rädd att uttrycka sig drastiskt när hon är upprörd. På bordet mellan oss ligger en uträkning som hennes medarbetare gjort. En lista som visar hur olika medlemsländer påverkas av förslaget till ny långtidsbudget för 2014-2020 som EU:s ordförandeland Cypern lade fram i början av veckan. Högst upp tronar Sverige på en inte alltför rolig förstaplats. Birgitta Ohlsson använder ord som ”väldigt besviken”, ”förslaget duger inte”, ”helt orimligt” och kallar EU-kommissionen ”tondöv” eftersom de uppenbarligen ”helt lyckats missa att det pågår en kris i Europa”.

Av siffrorna framgår att för varje krona som Sverige kommer att betala till EU, så får vi 54 öre tillbaka i olika former av stöd. Alltså en rejäl förlustaffär.

Tittar vi på våra grannländer Finland och Danmark skulle de exempelvis få 66 respektive 63 öre tillbaka för varje inbetalad krona, medan Litauen får igen mer än fyra gånger så mycket som landet skickar till Bryssel.

Annons
X

Vi kan inte betala så mycket för en politik vi inte tror på.
Birgitta Ohlsson

Som om inte det vore nog så är redan Sverige det land i EU som betalar högst avgift per invånare för vårt medlemskap. Med det förslag som nu lagts fram skulle vi alltså betala ännu mer.

Sverige har sämst nettoposition av alla länder. Det här förslaget är extremt ofördelaktigt för vår del. Vi är väldigt, väldigt besvikna, säger Birgitta Ohlsson och lägger till att såväl ordförandelandet Cypern som EU-kommissionen saknat förmåga att lägga fram en modern budget.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Vi är inte beredda att betala det här. Det gör vi inte, upprepar EU-ministern.

    Kan Sverige lägga in sitt veto?

    – Vi utesluter ingenting. Det är ett väldigt uppspelt emotionellt läge nu om man tittar på kommentarer från mina ministerkolleger. Det är många som är besvikna, säger Birgitta Ohlsson, väl medveten om att såväl Danmarks som Storbritanniens regeringschefer hotat med veto om de inte får behålla sina länders rabatter på medlemsavgiften.

    • LÄS MER:
    Danmark vill ha EU-rabatt – annars hotar budgetveto

    Bråk kring EU:s långtidsbudget är inget ovanligt. Det är som upplagt för det när 27 medlemsländer vart sjunde år ska enas om vem som ska stå för största delen av notan. Men den här gången är det värre än vanligt, det har krisen sett till. Väldigt förenklat kan man säga att det finns två läger, ett som vill skära i budgeten med åtminstone 10 procent och där Sverige ingår tillsammans med bland andra Tyskland och Frankrike, och ett annat bestående av främst öst- och sydeuropeiska länder som är rädda för att få lägre utbetalningar från Bryssel. Men att Sveriges avgift nu ser ut att höjas beror på en annan sak. Vi kommer att få vara med och finansiera exempelvis Danmark och Storbritanniens rabatter. Tidigare har Sverige sluppit det eftersom vi själva haft en rabatt på 5,5 miljarder per år. Nu ska alla länder vara med och dela på de nedsatta avgifterna. Enligt Birgitta Ohlsson gör det att vår ”nya” rabatt landar på 1 miljard netto årligen.

    – Problemet är egentligen inte att Sverige är nettobetalare, utan själva strukturen på budgeten. Kommissionen vill fortfarande knappt röra jordbrukstödet som står för 40 procent av utgifterna, säger Birgitta Ohlsson.

    Hon menar att det i stället borde satsas på forskning, innovationer, klimat och gränsöverskridande infrastruktur.

    – Vi kan inte betala så mycket för en politik vi inte tror på, säger hon.

    Nu väntar veckor av intensivt förhandlande. Förhoppningen är att budgeten för 2014–2020 ska kunna antas på toppmötet 22–23 november i Bryssel, men det pratas redan om att beslutet kan skjutas fram till nästa vår om man inte kommer överens.

    • LÄS OCKSÅ:
    ”Ett cyniskt politiskt spel”

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X