Ögonen kan ge besked om dyslexi

Många barn med dyslexi upptäcks först i mellan- eller högstadiet. Med hjälp av teknik som mäter ögonrörelser ska barn med läs- och skrivsvårigheter fångas upp tidigare. Metoden är ny och ska för första gången testas i höst.

Publicerad
Vera Nord fick diagnosen dyslexi i lågstadiet. Många får dock vänta till högre åldrar innan de får sin diagnos. Men nu kan ny teknik göra det lättare att identifiera läs- och skrivsvårigheterna tidigare.  Här är Vera tillsammans med systern Signe och hunden Scilla.
Vera Nord fick diagnosen dyslexi i lågstadiet. Många får dock vänta till högre åldrar innan de får sin diagnos. Men nu kan ny teknik göra det lättare att identifiera läs- och skrivsvårigheterna tidigare. Här är Vera tillsammans med systern Signe och hunden Scilla. Foto: PI FRISK

I Sverige finns mer än 50 olika tester för att upptäcka dyslexi, men det saknas studier som visar att testerna är tillförlitliga, uppger Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, i en ny rapport.

Att upptäcka dyslexi tidigt är avgörande för hur en person kommer att kunna hantera det senare i livet, enligt Dyslexiförbundet. I dag finns heller inga nationella riktlinjer för hur skolorna ska hitta och hjälpa barn med den problematiken.

Forskare vid Marianne Bernadotte Centrum på Karolinska Institutet i Stockholm har arbetat fram en ny metod för att barn med läs- och skrivsvårigheter ska upptäckas tidigare.

Metoden har inte granskats vetenskapligt, men de preliminära resultaten presenterades i lördags på nordiska kongressen om dyslexipedagogik. I höst ska projektet testas i stor skala för första gången.

Genom att analysera mönster i barns ögonrörelser, med hjälp av en kamera, kan man upptäcka lässvaga personer, berättar forskarna Gustaf Öqvist Seimyr och Mattias Nilsson Benfatto.

**Barnet läser en **kort text på en datorskärm medan ögonrörelserna registreras av kameran. Testet tar mindre än en minut.

– Preliminära resultat visar att vi med över 90 procents säkerhet kan avgöra om någon har eller kommer få problem med läsningen, säger Gustaf Öqvist Seimyr.

Dyslexi är ett handikapp som drabbar ungefär vart femtonde barn, vilket innebär att det i genomsnitt finns 1-2 barn med dyslexi i varje skolklass. Ögonen på en dyslektiker rör sig annorlunda under läsning jämfört med en person som läser utan svårigheter. Ögat stannar upp och fastar vid olika ord, och blicken studsar fram och tillbaka.

– Dyslexi är inte ett syn- eller ögonproblem utan handlar om faktorer i hjärnan, exempelvis hur man avläser språkets ljudmässiga uppbyggnad. Men detta avspeglar sig i hur ögonen rör sig, säger Gustaf Öqvist Seimyr.

Metoden har testats i en pilotstudie där forskarna använt ögoninspelningar som gjordes för 25 år sedan i Kronobergs län. Barn i årskurs tre fick då genomgå undersökningar där ögonrörelsemätning ingick.

– Tack vare undersökningen som gjordes i Kronoberg har vi haft tillgång till ett unikt material som visar ögonrörelser på barn som i dag är vuxna, säger Mattias Nilsson Benfatto.

Gustaf Öqvist Seimyr och Mattias Nilsson Benfatto testade sin modell på inspelningarna från Kronoberg. Inspelningarna var uppdelade med 97 barn med läs- och skrivsvårigheter och 88 barn med normal läsutveckling. Den nya modellen kunde med stor träffsäkerhet återge vilka inspelningar som visade på lässvårigheter, i över 90 procent av fallen gjordes en korrekt bedömning.

– Vi vet att ögonrörelser kan ge oss många svar och vi hoppas och tror att vår metod kommer att fungera, säger Gustaf Öqvist Seimyr.

I höst ska metoden testas på elever i årskurs 1-3 i Trosa och Järfälla kommun. Varje inspelning analyseras och ska sedan följas upp tillsammans med lärare och specialpedagoger.

– Vi använder samma modell som gjordes i Kronobergstestet och vi kommer också att jämföra ögoninspelningen med resultat från andra lästest, som nationella prov i svenska, säger Gustaf Öqvist Seimyr.

**Ögontestet på **datorskärmen och modellen som helhet kan förenkla arbetet för lärare och specialpedagoger, hoppas forskarna. Det snabba och enkla testet skulle dra ner på pappersarbetet och spara tid. Men de största vinnarna är barnen, säger Mattias Nilsson Benfatto.

– Forskning och erfarenhet visar att om ett barn har läs- och skrivsvårigheter så hjälper insatserna mer ju tidigare de sätts in. Förhoppningsvis kan vår metod göra att barnen inte halkar efter sina kompisar och får hjälp i tid.

Frida Svensson

Annons

Vera Nord fick diagnosen dyslexi i lågstadiet. Många får dock vänta till högre åldrar innan de får sin diagnos. Men nu kan ny teknik göra det lättare att identifiera läs- och skrivsvårigheterna tidigare. Här är Vera tillsammans med systern Signe och hunden Scilla.

Foto: PI FRISK Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons