Annons
Recension

MinneshärbärgetÖdmjuka slutord

I GRÄNSLANDET. Tony Judts ”Minneshärbärget” är lysande samtidshistoria och präglas av en sympatisk självdistans. Boken är befriande fri från meritlistor och hävdelsebehov, skriver Kim Salomon.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Några skriver memoarer för att bygga monument och odödlighet, andra för att de anser sig ha uträttat stordåd. För historikern Tony Judt (1948–2010), mest känd för artiklar i New York Review of Books och det imponerande översiktsverket ”Postwar. A history of Europe since 1945”, handlar det emellertid om terapi. När han får diagnosen ALS vet han att livet är slut. Kroppen förtvinar, rösten sviktar och han förlorar förmågan att överföra tankar till ord.

Men hjärnan förblir kristallklar. För att ta sig genom sjukdomens inrutade rytm och sömnlösa nätter börjar han rekapitulera sitt liv. Han minns möten, människor och händelser och länkar ihop fragment ur sitt förflutna. På morgonen dikterar han sina minnesnedslag och resultatet har blivit en sällsynt fascinerande bok, härligt befriad från sentimentalitet och politisk korrekthet.

Annons
Annons
Annons