X
Annons
X

Odlingskartan ritas om

Perigordtryffel odlas på Gotland, saffran, persikor och kronärtskockor i Skåne och antalet vingårdar ökar i Sverige. Tar vi ett steg tillbaka och återerövrar gamla sorter och kunskaper?

Klimatförändringarna gör det möjligt att odla fler persikor, fikon och liknande i Sverige.
Klimatförändringarna gör det möjligt att odla fler persikor, fikon och liknande i Sverige. Foto: COLOURBOX

När Maria Karlsson planterade perigordtryffel på Bräntings gård för tolv år sedan trodde ingen att hon skulle lyckas. Men godsaken trivs i den kalkrika jorden, som påminner om den vid Medelhavet. För några år sedan skickades till och med tryfflar från Rute till den årliga tryffelmiddagen i Auxerre eftersom den torra hösten påverkat tillgången där.

–Jag har samarbetat med franska tryffelodlare hela tiden. De började odla tryffel under vetenskapliga former i mitten av 1700-talet och är väldigt fascinerade av att vi lyckats. De är måna om att kunna odla tryffeln på andra platser om deras klimat förändras.

Tryfflar växer bland annat under ek och hassel, trädens rötter fungerar som värd för svampens fruktkroppar som bildas och mognar under marken. Att Gotland har lika många soltimmar som Frankrike bidrar också till det lyckade resultatet, påpekar Maria Karlsson.

Annons
X

–Jag odlar också bourgognetryffel, som flera redan odlar här, men det har inte gått så bra. Just nu har jag även en liten provodling på gång med vit tryffel. Men det gäller att ha tålamod, det tar tid för tryfflar att växa.

Tryffel påträffades i Uppland redan 1891, den underjordiska svampen omnämns även i svenska skrifter från 1917, men då som foder åt ekorrar. I dag vet vi bättre än att kasta godsakerna till djuren och Gotland går i bräschen med sin tryffelakademi.

–Om vi ska lyckas måste vi samarbeta, både regionalt och med andra länder eftersom vi saknar erfarenhet av tryffelodling i stor skala, säger Maria Karlsson.

Grönsaksodlaren Mikael Jidenholm i Ugglarp i Halland bläddrar ibland i svenska frökataloger från slutet av 1800-talet och i dem har han hittat både kronärtskockor och svartkål. Lusten att experimentera med olika växter frodades i dåtidens slottsträdgårdar, men mattades av under världskrigen och när industrialiseringen tog fart satsade man på mer nyttobetonade och lättodlade grönsaker, berättar han.

–En pensionerad äppelodlare har till exempel berättat att de odlade persikor på 1960-talet. Om klimatet förändras så får vi nog se fler svenska persikor, fikon, nektariner och aprikoser i butikerna. Vi har många fler tekniska hjälpmedel i dag, inte minst när det gäller frostskyddsbevattning.

–Mina kronärtskockor, som sätts ut i mitten av maj, växer också som tusan. Kanske får vi dem snart att övervintra utan en massa extraarbete. Jag funderar även på att testa kiwi, fikon och druvor för att förse lokala bagerier med russin.

Mikael Jidenholm samarbetar med en rad finkrogar som satsar på lokalt odlade grönsaker. Ett citronträd, som ska förse kockarna med citronblad och blommor, är på gång i växthuset. Men att odlingen av grön sparris återupptagits i Halland beror nog mer på att fler är beredda att betala lite mer för närodlat än på klimatet, understryker han.

–Det är svårt att sia om klimatförändringar eftersom vädret går upp och ner. De senaste vintrarna har till exempel varit kalla. Det fanns dessutom en större mångfald i odlandet förr och de kunskaperna kommer tillbaka i takt med att intresset för det lokala växer. Men om klimatet ändras kanske vi får en årlig kronärtskocksfestival så småningom.

Vindruvor började odlas i Sverige på 1700-talet, men det är först under senare år som det dykt upp sorter som klarar sig ända upp till växtzon fem. De flesta av landets vingårdar ligger i Skåne, men vin odlas även i trakten av Flen. På Gotland och i Skåne pågår även försök med saffran, Eva Olsson på kryddgården Köpingebro utanför Ystad har nyss sett sina plantor vissna ned, precis som de ska.

–Saffran är kryddornas krydda så det vore kul att lyckas. Växten reder sig bra i kylan, men verkar ha svårt att klara långvarigt regnande. Fjolårets skörd blev inte särskilt stor och det tror jag beror på blötan. Nu hoppas vi på nästa skörd istället.

Eva Olsson ser inga förändringar som hon kan relatera till ett ändrat klimat. Men om profetiorna slår in hoppas hon få sina rosmarinplantor att övervintra. Än så länge tvingas hon plantera om dem varje vår.

–Rosmarin påverkas av att dagarna blir längre och ljusare tidigt på våren och risken finns att den börjar växa för tidigt. Men annars odlar jag de flesta kryddor, utom peppar och ingefära. Kryddor som odlas i Norden blir ofta mer smakrika än de som odlas i sydligare länder eftersom vi har fler timmar dagsljus under sommarhalvåret.

Anna-Britta Ståhl

Annons
X
Annons
X

Klimatförändringarna gör det möjligt att odla fler persikor, fikon och liknande i Sverige.

Foto: COLOURBOX Bild 1 av 1
Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X