Annons
X
Annons
X

Ödestimmar för Brexitsamtalen

Sanningens ögonblick är nära för "Brexits" vara eller inte vara. Samtidigt har förhandlingarna försenats efter fortsatt oenighet på fredagens EU-toppmöte. Även Grekland hotar med att stoppa uppgörelsen om inte EU-medlemmarna fortsätter att hålla sina gränser öppna.

(uppdaterad)
Storbritannien efter brexit
En massivt pressuppbåd samlas kring det Europeiska rådet i Bryssel på fredagen för att följa EU-ländernas fortsatta Brexitsamtal.
En massivt pressuppbåd samlas kring det Europeiska rådet i Bryssel på fredagen för att följa EU-ländernas fortsatta Brexitsamtal. Foto: Martin Meissner/AP

Efter mer än två dygns intensiva samtal har Brexitsamtalen mellan Storbritanniens premiärminister David Cameron och EU:s 27 andra stats- och regeringschefer övergått till ett maratonmöte med återkommande förseningar under fredagen.

EU-toppmötet i Bryssel, som har präglats av stor oenighet bland unionsmedlemmarna, var först planerat kring frukosttiden. Det kom sedan att försenas till brunch, lunch, "måltid" och slutligen middag.

Under dagen höll premiärministern främst enskilda möten med EU:s rådsordförande Donald Tusk och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.

Annons
X

Maltas premiärminister Joseph Muscat kunde vid 20.30-tiden meddela att EU:s myndighetspersoner håller på att ta fram ett utkast som möter Camerons reformkrav och som utgör "grunderna för en överenskommelse". Det rapporterade AFP.

På grund av de återkommande förseningarna fick dock David Cameron ställa in det regeringssammanträde han hade tänkt hålla efter toppmötet.

"Förhandlingar fortsätter in i kvällen. Inget regeringssammanträde möjligt i kväll. Det hålls om och när en uppgörelse är klar", twittrade premiärministern.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Vid en överenskommelse väntas Cameron därefter sätta ett datum för den folkomröstning där britterna avgör om de vill vara kvar eller lämna EU. Här tror många att datumet sätts till den 23 juni.

    En stor knäckfråga i Brexitsamtalen är Storbritanniens förslag om en "social nödbroms". Den syftar på att britterna ska förhindra lågavlönade människor från andra EU-länder att ta del av landets statliga bidrag i sju år med möjlighet till förlängning tre år i taget.

    Visegrad-länderna, Tjeckien, Slovakien, Polen och Ungern som starkt motsätter sig till förslaget, försöker förhandla fram en inskränkning i bidragen i max tre år, med ett års förlängning i taget. Samtidigt försöker Tyskland medla fram en kompromiss på fem år.

    Storbritannien ställer också krav på att få betala mindre i barnbidrag till Storbritannien-boende, vars barn är bosatta i ett EU-land med lägre levnadsomkostnader.

    Samtidigt vill de se ett mindre styre från EU, hindra en politiskt påtvingad integration och ta mindre ansvar i den Ekonomiska och monetära unionen (EMU).

    Inom euro-zonen finns också oro för att Storbritannien ska få för stor möjlighet att stoppa eller åtminstone försena euro-beslut.

    – Jag kommer att göra vad som krävs för att hålla Storbritannien i EU, men på villkor att EU fortfarande får kunna röra sig framåt, sade Frankrikes president Francois Hollande i fransk radio under fredagskvällen.

    Unionen har hittills enats om en av delfrågorna. Det är att landet inte kan tvingas till politisk integration, uppgav Belgiens premiärminister Charles Michel till journalister. Trots att Belgien varit en huvudmotståndare i just denna fråga lägger han större vikt på en större enighet i unionen.

    För att komma närmare en uppgörelse har även Estlands premiärminister Taavi Roivas manat till eftergifter till Storbritannien. Han menar att EU riskerar att förlora allt, vilket är värre än att ge upp vissa nationella intressen.

    – Vi måste ge David en uppgörelse så att han kan rekommendera det brittiska folket att rösta ja i folkomröstningen", sade Roivas.

    Förhandlingarna komplicerades ytterligare då Greklands premiärminister Alexis Tsipras satte sig på tvären på fredagseftermiddagen. Han hotade då med att stoppa en uppgörelse om inte landet får garantier för att inga EU-länder stänger gränserna mot Grekland före ett toppmöte i mars.

    – Vi kan inte komma överens om inte uppgörelserna försäkrar att det inte kommer att ske några unilaterala migrationsåtgärder förrän vid nästa möte. Tills dess ska inga gränser stängas, uppgav en grekisk myndighetsperson för Reuters.

    På den svenska sidan har statsminister Stefan Löfven varnat att Storbritanniens krav stävjar den fria rörligheten i unionen. Företrädaren Fredrik Reinfledt varnar också för att Sverige är den "största förloraren" om Storbritannien lämnar EU.

    Det reella hotet om en Brexit går tillbaka till 2013. Då utlovade David Cameron en folkomröstning om att stanna kvar eller lämna EU efter att britterna visat stort missnöje mot medlemskapet. Vad som tidigare var en frustration på jobbinvandrare har nu också eskalerat till en allmänt växande främlingsfientlighet i spåren av flyktingkrisen.

    Annons

    En massivt pressuppbåd samlas kring det Europeiska rådet i Bryssel på fredagen för att följa EU-ländernas fortsatta Brexitsamtal.

    Foto: Martin Meissner/AP Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X